This HTML5 document contains 589 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
n11http://www.lute-academy.be/docstore/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n35http://
n63https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
n91http://lute.penne.jp/lsj/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n76http://dbpedia.org/resource/List_of_musical_instruments_by_Hornbostel–Sachs_number:
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
n78http://collectionsdumusee.philharmoniedeparis.fr/
n27http://www.cs.dartmouth.edu/~wbc/lute/
n95http://www.sf-luth.org/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n58https://books.google.com/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
n65http://lv.dbpedia.org/resource/
n7http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
n17http://django.musickshandmade.com/
n22http://hy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n93https://sites.google.com/view/another-lute-website/
dbpedia-lmohttp://lmo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n25http://www.cs.dartmouth.edu/~lsa/associated/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n26http://www.cs.dartmouth.edu/~lsa/publications/
n94http://www.nederlandseluitvereniging.nl/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
n55http://le.luth.free.fr/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n88http://d-nb.info/gnd/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
n31http://mediatheque.cite-musique.fr/masc/%3FINSTANCE=CITEMUSIQUE&URL=/clientbooklineCIMU/toolkit/p_requests/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
n69https://web.archive.org/web/20080419100340/http:/www.abc.net.au/classic/lute/
n59http://wa.dbpedia.org/resource/
n18http://cudl.lib.cam.ac.uk/collections/
n38https://web.archive.org/web/20110823160843/http:/www.lute-academy.be/CMSimple/en/%3FPublications:Newsletter:
n37http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
n99http://home.kpn.nl/ooije006/lgs/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n87https://www.leluthdore.com/en/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
n21http://mediatheque.cite-musique.fr/clientbooklineCIMU/toolkit/p_requests/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n89http://www.lutesoc.co.uk/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
n62http://lute-academy.be/CMSimple/downloads/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n53http://dbpedia.org/resource/File:
n16http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n61http://www.lute-academy.be/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-commonshttp://commons.dbpedia.org/resource/
n51http://www.ccca.ca/c/writing/d/druick/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n74http://www.metmuseum.org/works_of_art/collection_database/musical_instruments/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
n68http://www.tabulatura.com/

Statements

Subject Item
dbr:Lute
rdf:type
owl:Thing dbo:MusicGenre
rdfs:label
Liúit Laúd リュート Kecapi (alat musik) Лютня 류트 Luth 魯特琴 Loutna Luta Laute Laute Lute Liuto Liuto Lutnia Alaúde Llaüt Luit Лютня عوديات
rdfs:comment
リュート(英: Lute:ルートゥ、伊: Liuto:リウト、仏: Luth:ルュト、独: Laute:ラウテ)はネックと深く丸い背面で中空の空洞の筐体を持つ弦楽器で、通常はボディにサウンドホールや開口部がある。弦楽器には、フレットが付いているものと付いていないものがある。 より具体的には、「リュート」という言葉は、ヨーロッパのリュート族の楽器を意味する。また、一般的には、弦が音台に平行な面に張られている弦楽器を指する(Hornbostel-Sachsシステムの場合)。 弦はネックの端にあるペグやポストに取り付けられており、演奏前に弦の張力を強くしたり、緩めたり(それぞれ弦のピッチを上げたり下げたり)するための何らかの回転機構を備えており、各弦が特定のピッチ(音)に調律されている。リュートは、片手で弾いたり叩いたりしながら、もう片方の手でネックの指板に張られた弦を「フレット」(押さえる)する。弦を指板のさまざまな場所で押さえることで、振動している弦の部分を短くしたり、長くしたりして、高い音や低い音を出すことができる。 Loutna je termín obecně označující typ drnkacího nástroje, pro který je charakteristický vydutý korpus (mušle). Další charakteristikou nástrojů loutnové rodiny jsou struny zdvojené v unisonu nebo v oktávě (sbory). Samotné slovo loutna se používá ve spojení , a ; rodina loutnových nástrojů ale zahrnuje široké spektrum typů, které se liší svou hudební funkcí, časovým a geografickým zařazením, systémem ladění, ostruněním či velikostí. Mimo evropskou hudební tradici se také používá ve spojení . El laúd (del árabe العود al-‘ūd) es un instrumento de cuerda pulsada,​ cuyo origen se remonta a la Edad Media y cuya introducción en Europa se inició en la península ibérica por los musulmanes e influyó en los cordófonos que por entonces ya existían en la península. Por extensión, laúd puede designar cualquier instrumento en el que las cuerdas se sitúan en un plano paralelo a la caja, a lo largo de un mástil saliente. Fue un instrumento muy utilizado entre los siglos XIV y XVIII. Desde el siglo XX experimenta una nueva alza de popularidad. A lute (/ljuːt/ or /luːt/) is any plucked string instrument with a neck and a deep round back enclosing a hollow cavity, usually with a sound hole or opening in the body. It may be either fretted or unfretted. More specifically, the term "lute" can refer to an instrument from the family of European lutes. The term also refers generally to any string instrument having the strings running in a plane parallel to the sound table (in the Hornbostel–Sachs system). Lutnia – nazwa odnosząca się do rodziny instrumentów zaliczanych do instrumentów strunowych szarpanych. Jej przyswojenie przez kulturę europejską nastąpiło na styku z kulturą arabską. Pochodzi z (arab al-ud) lub z Sycylii, gdzie mogła trafić też za pośrednictwem muzyków bizantyjskich. W Europie grali na niej średniowieczni minstrele. Odgrywała pierwszoplanową rolę w muzyce renesansu (lutnia renesansowa) i wczesnego baroku (lutnia barokowa), dopóki nie wyparł jej klawesyn. Istniały jednak pewne odmiany lutni używane jeszcze pod koniec XVIII i w XIX wieku (zobacz. teorban, gallichon i lutnia romantyczna) Ís éard is liúit inti ná gléas ceoil Eorpach a thagann ón úide Arabach, in úsáid ón Meánaois go dtí an 18ú céad, a athbheodh sa nua-aois chun seancheol a sheinm. Colainn mhór phiorra-chruthach, fuaimchlár athshonadóra plánach, muineál leathan, méarchlár le cipíní méire do na snáitheanna caoláin, agus pionna-chlár socraithe go hingearach leis an muineál. Лю́тня (польск. lutnia < итал. liuto < араб. аль’уд — дерево) — струнный щипковый музыкальный инструмент с ладами на грифе и овальным корпусом. Средневековые лютни имели четыре или пять парных струн. Звукоизвлечение осуществлялось с помощью плектра. В эпоху барокко количество струн достигало четырнадцати (иногда до девятнадцати). В XVI веке лютня стала главным сольным инструментом своего времени. Исполнителя на лютне называют лютнистом, а мастера, который изготавливает инструменты — лютье. Il liuto (AFI: /liˈuto/) (in lingua francese le luth, in inglese lute) è uno strumento a corde europeo, barocco o rinascimentale, che appartiene all'omonima famiglia dei liuti. Tale famiglia di strumenti trova larga diffusione in tutto il mondo. Lautea antzinako harizko musika tresna da. Ud izeneko arabiar edo persiar musika tresna baten ondorengo zuzena da. Behatzekin jotzen da. Aurretik kaxa laua du eta atzetik biribila, udare erdi baten modukoa. Giderraren muturrean, kabilen tokia normalean atzerantz tolestua dago. Sei hari ditu, denak bikoitzak, garaiena izan ezik. 류트(lute)는 16세기에서 18세기까지 유럽에서 널리 유행했던 기타와 유사한 발현악기이다. 줄의 수는 6줄, 8줄, 10줄, 13줄등 다양하며, 표기의 매체로는 태블러처(tablature)가 사용되며, 방법은 크게 이탈리아식과 독일식으로 나뉜다. 류트를 연주하는 사람을 루티스트(Lutist), 혹은 루트니스트(Lutenist)라하며, 제작자는 루티어(Luthier)라고 한다. Лю́тня — родина різноманітних старовинних музичних інструментів поширених в Європі та Малій Азії зі стародавніх часів. Європейська лютня — щипковий струнний музичний інструмент з ладами на грифі й овальним корпусом. Слово «лютня» ймовірно походить від араб. al‘ud‎, «дерево», хоча нещодавні дослідження Екхарда Нойбауера доводять що ‘ud просто є арабізованим варіантом перського слова rud, що має значення струни, струнного інструменту, або лютні. Водночас Джанфранко Лотті вважає, що «дерево» було зневажливим терміном в ранньому ісламі, у зв'язку із забороною ним будь-якої інструментальної музики. 鲁特琴,也称琉特琴,是一种曲颈拨弦乐器。一般这个词主要指中世纪到巴洛克时期在欧洲使用的一类古乐器的总称,在这个时期深受人们的喜爱。 在广义的乐器分类中,把类似的乐器统称为“魯特属”,此时就不限于年代国别,因此吉他、中国琵琶、日本琵琶等都可以包括在内。 欧洲鲁特琴上可以演奏和弦、旋律、、各式各样的装饰音,甚至对位乐曲;它是用作伴奏歌唱的独奏乐器,也可用于重奏中,技艺娴熟的演奏者可以奏出多姿多采的效果。只不过较难弹奏。 Le luth est un instrument à cordes pincées. Dans le système Hornbostel-Sachs, le terme désigne aussi de manière générale tout instrument ayant les cordes parallèles à un manche. Bien que voisin de la guitare, le luth a connu une histoire différente et distincte, les deux instruments ayant coexisté au cours des périodes principales de la musique. Il est d'origine persane (oud) pour la forme générale et arabe pour la caisse en lamellé-collé. De luit is een meestal dubbelkorig snaarinstrument met 4 tot 13 snaren dat met de vingers wordt bespeeld. Net als de moderne gitaar eindigen de snaren op het bovenblad, en niet zoals bij de meeste snaarinstrumenten op de klankkast. Liuto estas pinĉata, arab-devena (al'ûd) kordinstrumento kiu ofte havas fretojn sur la fingrotabulo kaj ronda sonskatolo. Ĝi havas kompleksan historion, kaj oni pensas ke ĝi evoluis el antikva persa instrumento nomata , sed ĝi ankaŭ similas la samtempa instrumento, al-ud. La vortoj luteo kaj al-ud devenas la arablingva "al'ud" kiu signifas "la ligno" – malestimiga termino uzata de frua islamanoj pri variaj muzikistrumentoj. Ekde la mezo de la 17-a jarcento malaperis liuto kiel praktika instrumento. * * * * * Liuto farita de Jo Dusepo. عوديات أو أعواد أو ليوت أو آلات عودية (بالإنجليزية: Lute)‏، هو مُصطلح عام يُطلق على كل آلة وترية تحتوي على أوتار تعمل بالتوازي مع مُستوى الصوت. ومُتصلة أوتارها مع طرف هزيل في نهايته ليكون بموضع العنق مع قاعدة مُسطحة كبيرة. مثل آلات العود. Die Laute (über spätmittelhochdeutsch lūte von arabisch العود, DMG al-ʿūd ‚der Stab, das Holz, Laute‘) ist ein Zupfinstrument mit Korpus und angesetztem Hals sowie mit gleichlaufend zur Instrumentendecke verlaufenden Saiten. Als Laute im engeren Sinn bezeichnet man die aus der arabischen Kurzhalslaute Oud entstandene europäische Laute. In der Musikinstrumentenkunde wird der Begriff Lauteninstrument (Laute im weiteren Sinne genannt) verwendet. Er bezeichnet nach der Hornbostel-Sachs-Systematik eine bestimmte Gruppe von Saiteninstrumenten. Lutan är ett stränginstrument som finns i ett antal olika utföranden. Den kan spåras ända tillbaka till 400-talets Persien och introducerades i Spanien på 800-talet av musikologen Zaryab. Lutan hade sin glansperiod över hela Europa under renässansen och barocken. Över sin resonanskropp, som är formad som ett genomskuret päron, sträcker det sig allt mellan sex och tretton körer, det vill säga strängpar. Körerna är unisont eller oktavstämda, första kören är dock oftast en enkelsträng. Historiskt gjordes strängarna av hårt tvinnade tarmar. Kecapi (bahasa Inggris: lute) adalah sebuah alat musik dawai yang dipetik dengan leher (baik ditekan atau tidak) dan punggung dalam yang melingkupi rongga berlubang, biasanya dengan lubang suara atau lubang di badan. Lebih khusus, istilah "kecapi" dapat merujuk pada instrumen dari keluarga kecapi Eropa. Istilah ini juga merujuk secara umum pada instrumen dawai yang memiliki dawai yang berjalan di bidang yang sejajar dengan tabel suara (dalam sistem Hornbostel-Sachs). Dawai melekat pada pasak atau pasak di ujung leher, yang memiliki beberapa jenis mekanisme putar untuk memungkinkan pemain untuk mengencangkan ketegangan pada tali atau melonggarkan ketegangan sebelum bermain (yang masing-masing menaikkan atau menurunkan nada tali), sehingga setiap dawai disetel ke nada tertentu (atau nada). O alaúde é um instrumento musical da família dos cordofones. Este instrumento é de ou , com braço trastejado e com a sua característica caixa em forma de meia pêra ou gota. A origem das palavras alaúde e oud possivelmente remontam da palavra árabe al'ud, "a madeira". Alguns investigadores sugerem também que seja uma simplificação da palavra persa rud, que significa corda, instrumento de cordas ou alaúde. Sitar é um tipo de alaúde de braço longo originário da Índia de som tradicional. Sua forma primitiva é o saltério, sem braço em forma de caixa com 10 cordas externas. El llaüt (de l'àrab العود, al-ʿūd) és un instrument de corda pinçada amb la caixa de ressonància en forma de mitja pera -és a dir, amb el fons còncau, corbat, constituït per diverses lames de fusta, unides entre elles- unida a un mànec de llargada variable. En la classificació de Hornbostel-Sachs, és un cordòfon compost que pertany al grup de llaüts amb mànec. És un instrument monòdic.
rdfs:seeAlso
dbr:Lyre
dbp:name
Lute
foaf:depiction
n16:1596_Caravaggio,_The_Lute_Player_New_York.jpg n16:Kupetzky_Lute_1711.jpg n16:Gandhara_Lute,_Pakistan,_Swat_Valley,_Gandhara_region,_4th-5th_century.jpg n16:Lute_(by_Princess_Ruto,_2013-02-11).jpg n16:Lute_maker_tools_-_1293.jpg n16:Lute-family_instrumentalist_at_Capella_Palatina.jpg n16:Lute-family_instrumentalist_at_Capella_Palatina_2.jpg n16:Bernardo_Strozzi_-_Lute_Player_-_WGA21926.jpg n16:Tuning-ren.png n16:Tuning-tior.png n16:Peter_Paul_Rubens_-_Suonatore_di_Liuto_(1609-1610).jpg n16:Tuning-arch.png n16:Tuning-e-ren.png n16:Ren-lute-ref.jpg n16:Frans_Hals_-_Luitspelende_nar.jpg n16:Maler_der_Geschichte_von_Bayâd_und_Riyâd_cropped.jpg n16:Orazio_Gentileschi_-_Il_suonatore_di_liuto_(National_Gallery_of_Art).jpg n16:Masaccio,_madonna_col_bambino,_dal_polittico_di_pisa,_1426,_06_angelo_musicante.jpg n16:Clevelandart_1980.15.jpg n16:Egyptian_lute_players_001.jpg n16:Nicholas_Lanier_1613.jpg n16:Deutsches_Museum_(121282543).jpg n16:078_Museu_de_la_Música,_llaüts.jpg n16:Indo-GreekBanquet.jpg
dcterms:subject
dbc:Baroque_instruments dbc:Arab_inventions dbc:Basso_continuo_instruments dbc:Orchestral_instruments dbc:Iranian_inventions dbc:Lute_family_instruments dbc:Renaissance_instruments dbc:Lutes dbc:Egyptian_inventions
dbo:wikiPageID
18596
dbo:wikiPageRevisionID
1117126203
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Arabic_language dbr:India dbr:Babylonia dbr:Guitar dbr:Hans_Judenkünig dbr:Vihuela dbr:Setar dbr:Eduardo_Egüez dbr:The_Lute_Player_(Caravaggio) dbr:François_de_Chancy dbr:Work_of_art dbr:Theorbo dbr:David_Rubio dbr:Alexandre_Danilevsky dbr:Troubadour dbr:Cappella_Palatina dbr:Cilician dbr:The_Lute_Player_(Hals) dbr:Ancient_Israel dbr:Bulgars dbr:Middle_Kingdom_of_Egypt dbr:Bipa dbr:Mesopotamia dbr:Hittites dbr:Frederick_II,_Holy_Roman_Emperor dbr:Barbat_(lute) dbc:Baroque_instruments dbr:Akira_Ifukube dbr:Sueng dbr:Albert_de_Rippe dbr:Glair dbr:Dutar dbr:Andrew_Rutherford_(lutenist) dbr:Figured_bass dbr:Nigel_North dbr:Paulo_Galvão dbc:Arab_inventions dbr:Paul_O'Dette dbr:Kutiyapi dbr:Evangelina_Mascardi dbr:Xavier_Díaz-Latorre dbr:Hadith_Bayad_wa_Riyad dbr:Johann_Sebastian_Bach dbr:Richard_Dumbrill_(musicologist) dbr:Silvius_Leopold_Weiss dbr:Middle_Ages dbr:Bálint_Bakfark dbr:Fretboard dbr:Biwa dbr:Edin_Karamazov dbr:Vladimir_Fyodorovich_Vavilov dbr:Ancient_Rome dbr:Palermo dbr:Robert_Barto dbr:Hornbostel–Sachs dbr:Ancient_music dbr:Luca_Pianca dbr:Esaias_Reusner dbr:Music_notation dbr:Christopher_Wilson_(lutenist) dbr:British_Museum dbr:Al-Andalus dbr:Saltarello dbr:Rock_band dbr:Antonio_Stradivari dbr:Dramyin dbr:Toyohiko_Satoh dbr:Christopher_Wilke dbr:Norman_conquest_of_southern_Italy dbr:Luis_Milan dbr:Pegbox dbr:Tuning_peg dbr:Stephen_Murphy_(lutemaker) dbr:Lute dbr:Roger_II_of_Sicily dbr:Cambridge_University_Library dbr:Swarabat dbr:Course_(music) dbr:List_of_publications_by_Ottaviano_Petrucci dbr:Intabulation dbr:Tanbur dbr:Plucked_string_instrument dbr:Syriac_alphabet dbr:Bactria dbr:Robert_MacKillop dbr:Veena dbr:John_Dowland dbr:Thomas_Dunford dbc:Basso_continuo_instruments dbr:Musical_hoax dbr:Sting_(musician) dbr:Girolamo_Frescobaldi dbr:Music dbr:Ishaq_al-Mawsili dbr:Cambridge_Digital_Library dbr:Frottola dbr:Elam dbr:Provence dbr:Ottorino_Respighi dbr:Medieval_music dbr:Komuz dbr:Johann_Jakob_Froberger dbr:Andreas_Martin_(lutenist) dbr:Rubab_(instrument) dbr:Deutsches_Museum dbr:Orpharion dbr:Mandora dbr:Chitarra_Italiana dbr:History_of_lute-family_instruments dbr:Ngoni_(instrument) dbr:Lutz_Kirchhof dbr:Shamisen dbr:Hans_Neusidler dbr:USSR dbr:Anthony_Bailes dbr:Hopkinson_Smith dbr:Xalam dbr:Biblical_Hebrew n53:Ren-lute-ref.jpg dbc:Orchestral_instruments dbr:Mandore_(instrument) dbr:Sandor_Kallos dbr:Gandhara dbr:Music_of_Greece dbr:Pope_Alexander_VI dbr:Sylvius_Leopold_Weiss dbr:Rolf_Lislevand dbr:Emirate_of_Córdoba dbr:Roman_Turovsky-Savchuk dbr:Dombra dbr:Early_music dbr:Plectrum dbc:Iranian_inventions dbr:Mandocello dbr:Music_of_Egypt dbr:Denis_Gaultier dbr:Hadda,_Afghanistan dbr:Hurdy-gurdy dbr:Style_brisé dbr:Ottaviano_Petrucci dbr:Johann_Nepomuk_David dbr:François_Dufault dbr:Sanskrit dbr:Lautenwerk dbr:Ottoman_Empire dbr:Angélique_(instrument) dbr:Robert_de_Visée dbr:Sasanian_Empire dbr:Sanshin dbr:Only_Lovers_Left_Alive dbr:Barbad dbr:Viol dbr:Sitar dbr:Cobza dbr:Accompaniment dbr:Jozef_van_Wissem dbr:Rauwolf_Lute dbr:Levin_(guitar_company) dbr:Western_Europe dbr:Henry_George_Farmer dbr:Fret dbr:Baghdad dbr:Musicology dbc:Lute_family_instruments dbr:Alessandro_Piccinini dbr:1350_BC dbr:Islamic_music dbr:Arnolt_Schlick dbr:Polyphony dbr:Joachim_Tielke dbr:Arnold_Dolmetsch dbr:Luis_de_Narváez dbr:Mandolute dbr:Johann_Georg_Hamann dbc:Renaissance_instruments n76:_32 dbr:Thirty_Years'_War dbr:Semitic_languages dbr:Swedish_lute dbr:Museu_de_la_Música_de_Barcelona dbr:Piva_(dance) dbr:Armenian_people dbr:Ziryab dbr:Xavier_Diaz-Latorre dbr:Musical_tuning dbr:Moors dbr:Ennemond_Gaultier dbr:Bernardo_Strozzi dbr:Peter_Croton dbr:Mandola dbr:Cylinder_seal dbr:Mandolin dbr:Yueqin dbr:Cezar_Mateus dbr:Jakob_Lindberg dbr:18th_Dynasty dbr:Akonting dbr:Turkic_peoples dbr:Music_of_Turkey dbr:Shellac dbr:Setar_(lute) dbr:Jim_Jarmusch dbr:Tieffenbrucker dbr:Classical_music_era dbr:Sound_board_(music) n53:Orazio_Gentileschi_-_Il_suonatore_di_liuto_(National_Gallery_of_Art).jpg dbr:Daniel_Bacheler dbr:Bouzouki dbr:Hohenstaufen dbr:Elena_Kats-Chernin n53:Lute_maker_tools_-_1293.jpg dbr:Luthier dbr:Renaissance dbr:Taar dbr:Johannes_Hieronymus_Kapsberger dbr:Ukulele dbr:Classical_antiquity dbr:Gut_(zoology) dbr:Pipa dbr:Ronn_McFarlane dbr:Trouvères dbr:Archaeology dbr:Masenqo dbr:Francesco_Canova_da_Milano dbr:Neck_(music) dbr:Laouto dbr:Ancient_Egypt dbr:Ancient_Egyptian dbr:Kobza dbr:Quitra dbr:Diana_Poulton dbr:Torban dbr:Ancient_Greece dbr:Yasunori_Imamura dbr:Renaissance_music dbr:Joan_Ambrosio_Dalza dbr:Arabic_musical_instruments dbr:China dbr:Conrad_Paumann dbr:Eduardo_Eguez dbr:Family_(musical_instruments) dbr:String_instrument dbc:Lutes dbr:History_of_Iran dbr:Archlute dbr:Timothy_Burris dbr:Panduri dbr:Kwitra dbr:Tablature dbr:Anthony_Holborne dbr:Pandura dbr:Lech_(river) dbr:Modernism_(music) dbr:Vihuela_de_mano dbr:Basso_continuo dbr:Pierre_Attaingnant dbr:Baroque_music dbr:Tar_(string_instrument) dbr:Persian_language dbr:Sapeh dbr:Stringed_instrument_tunings dbr:Sanxian dbr:Jan_Akkerman dbr:Guillaume_de_Morlaye dbc:Egyptian_inventions dbr:Spruce dbr:Qinqin dbr:Francesco_Spinacino dbr:Focus_(band) dbr:Jan_Kupetzky dbr:Baroque dbr:Iberia dbr:Godzilla dbr:Vincenzo_Capirola dbr:Music_of_Crete dbr:Chordophone dbr:Julian_Bream dbr:Oud dbr:Füssen dbr:Violin_family dbr:Iconology
dbo:wikiPageExternalLink
n11:JVHPioneers.pdf n17: n18:music n21:FSFormulaire.asp%3FGRILLE=CIMUFACTEURAVANCEE_0&TYPEMENU=catalogue-facteurinstrument-bandeau.asp%3FTYPESOUSMENU=2 n21:FSFormulaire.asp%3FGRILLE=CIMUPHOTOTHEQUESIMPLE_0&TYPEMENU=catalogue-phototheque-bandeau.asp n25:LuteDBCover01.html n26:JLSA-Index.html n27:lute.html n31:FSFormulaire.asp%3FGRILLE=CIMUINSTRUMENTAVANCEE_0&TYPEMENU=catalogue-instrumentoeuvre-bandeau.asp%3FTYPESOUSMENU=2 n35:reneszanszlant.lap.hu n35:LuteSocietyofAmerica.org n38:2001 n51:druick003t.html n55: n58:books%3Fid=nlm1Kbc7P5UC n61: n62:Geluit16.pdf n35:gerbode.net n68:FRELUTE.htm n69: n35:contemporaryandmodernlutemusic.doomby.com n74:listview.aspx%3Fpage=1&sort=0&sortdir=asc&keyword=lute&fp=1&dd1=18&dd2=0&vw=1 n78:cordes-incontournables.aspx n35:www.lautengesellschaft.de n35:lutecorner.ch n87:sheet-music.html n89: n62:Geluit15.pdf n91: n93:home n94: n95: n99:homepage_f.html n35:www.tielke-hamburg.de
owl:sameAs
n7:Llaúd dbpedia-oc:Laüt dbpedia-lmo:Liütt dbpedia-mk:Лејта dbpedia-es:Laúd dbpedia-ro:Lăută n22:Լյուտնյա dbpedia-commons:Lute dbpedia-ja:リュート dbpedia-fy:Lút dbpedia-no:Lutt dbpedia-hu:Lant dbpedia-uk:Лютня dbpedia-hr:Lutnja dbpedia-ca:Llaüt dbpedia-it:Liuto n37:Liutnia dbpedia-ga:Liúit freebase:m.04q7r dbpedia-sr:Лаута dbpedia-fi:Luuttu dbpedia-bg:Лютня dbpedia-ru:Лютня dbpedia-sl:Lutnja wikidata:Q180733 dbpedia-simple:Lute dbpedia-zh:魯特琴 dbpedia-nn:Lutt dbpedia-he:לאוטה dbpedia-da:Lut dbpedia-ko:류트 dbpedia-sv:Luta dbpedia-ar:عوديات n59:Lute dbpedia-vi:Lute n63:jaLn dbpedia-be:Лютня n65:Lauta dbpedia-sh:Lutnja dbpedia-gl:Laúde dbpedia-tr:Lavta dbpedia-th:ลูต dbpedia-fa:لوت_(ساز) dbpedia-cs:Loutna dbpedia-eu:Laute dbpedia-cy:Liwt dbpedia-io:Liuto dbpedia-la:Testudo_(instrumentum_musicum) dbpedia-kk:Лютня_(аспап) dbpedia-nl:Luit dbpedia-pt:Alaúde dbpedia-eo:Liuto n88:4166936-8 dbpedia-pl:Lutnia dbpedia-de:Laute dbpedia-fr:Luth dbpedia-id:Kecapi_(alat_musik) dbpedia-et:Lauto dbpedia-sk:Lutna
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:More_citations_needed dbt:Citation_needed dbt:Circa dbt:Renaissance_music dbt:EB1911_poster dbt:See_also dbt:Lute dbt:IPAc-en dbt:ISBN dbt:Cite_book dbt:Nbsp dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Floruit dbt:Other_uses dbt:Main dbt:Reflist dbt:Infobox_Instrument dbt:Short_description dbt:Medieval_music dbt:Commons dbt:Sfn dbt:Transl dbt:Cvt dbt:Authority_control dbt:Music dbt:Multiple_image
dbo:thumbnail
n16:Lute_(by_Princess_Ruto,_2013-02-11).jpg?width=300
dbp:align
right center
dbp:background
string
dbp:builders
dbr:Levin_(guitar_company)
dbp:caption
Gandhara Lute, Pakistan, Swat Valley, Gandhara region, 4th-5th century Renaissance lute in 2013 Various lutes exhibited at the Deutsches Museum Frans Hals: The Lute Player, 1623 Lute in Pakistan, Gandhara, probably Butkara in Swat, Kushan Period Detail of painting The Virgin and Child, by Masaccio, 1426. Showing a medieval lute. Nicholas Lanier, 1613 Caravaggio: The Lute Player, c. 1596 Bernardo Strozzi: Lute Player, after 1640 Ancient Egyptian tomb painting depicting players with long-necked lutes, 18th Dynasty . Hellenistic banquet scene from 1st century A.D., Hadda, Gandhara. Lute player with short-necked lute, far right. Lutes by Matthäus Büchenberg, 1613 and by Matteo Sellas, 1641 in Museu de la Música de Barcelona Peter Paul Rubens: Lute Player Artist David Hoyer painted by Jan Kupetzky, c. 1711 10 14 15 6
dbp:captionAlign
center
dbp:classification
String instrument
dbp:direction
vertical
dbp:footer
Oud-family instruments painted in the Cappella Palatina in Sicily, 12th century. Roger II of Sicily employed Muslim musicians in his court, and paintings show them playing a mixture of lute-like instruments, strung with 3, 4 and five courses of strings. 13th century A.D. image of an Oud, from the 12th century work Bayâd und Riyâd, a larger instrument than those in images at the Cappella Palatina
dbp:header
Lute tunings
dbp:headerAlign
center
dbp:image
Deutsches_Museum_.jpg Tuning-arch.png Tuning-tior.png Nicholas Lanier 1613.jpg Lute-family instrumentalist at Capella Palatina.jpg Gandhara Lute, Pakistan, Swat Valley, Gandhara region, 4th-5th century.jpg Tuning-ren.png 1596 78 Indo-GreekBanquet.JPG Peter Paul Rubens - Suonatore di Liuto .jpg Kupetzky Lute 1711.jpg Frans Hals - Luitspelende nar.jpg Clevelandart 1980.15.jpg Lute-family instrumentalist at Capella Palatina 2.jpg Maler der Geschichte von Bayâd und Riyâd cropped.jpg Masaccio, madonna col bambino, dal polittico di pisa, 1426, 06 angelo musicante.jpg Tuning-e-ren.png Bernardo Strozzi - Lute Player - WGA21926.jpg Egyptian lute players 001.jpg
dbp:imageSize
200
dbp:related
Taar Setar Theorbo Angélique Ukulele Mandola Pipa Mandolute Mandocello Guitar Chitarra Italiana Barbat (lute) Oud Archlute Mandolin
dbp:totalWidth
300 840 200 400
dbo:abstract
Le luth est un instrument à cordes pincées. Dans le système Hornbostel-Sachs, le terme désigne aussi de manière générale tout instrument ayant les cordes parallèles à un manche. Bien que voisin de la guitare, le luth a connu une histoire différente et distincte, les deux instruments ayant coexisté au cours des périodes principales de la musique. Il est d'origine persane (oud) pour la forme générale et arabe pour la caisse en lamellé-collé. 류트(lute)는 16세기에서 18세기까지 유럽에서 널리 유행했던 기타와 유사한 발현악기이다. 줄의 수는 6줄, 8줄, 10줄, 13줄등 다양하며, 표기의 매체로는 태블러처(tablature)가 사용되며, 방법은 크게 이탈리아식과 독일식으로 나뉜다. 류트를 연주하는 사람을 루티스트(Lutist), 혹은 루트니스트(Lutenist)라하며, 제작자는 루티어(Luthier)라고 한다. Lutan är ett stränginstrument som finns i ett antal olika utföranden. Den kan spåras ända tillbaka till 400-talets Persien och introducerades i Spanien på 800-talet av musikologen Zaryab. Lutan hade sin glansperiod över hela Europa under renässansen och barocken. Över sin resonanskropp, som är formad som ett genomskuret päron, sträcker det sig allt mellan sex och tretton körer, det vill säga strängpar. Körerna är unisont eller oktavstämda, första kören är dock oftast en enkelsträng. Historiskt gjordes strängarna av hårt tvinnade tarmar. Lutor är i vetenskaplig terminologi gruppnamnet för alla instrument med strängar och hals, bland annat innefattande stråkinstrument och instrument av gitarrtyp. Carl Michael Bellman uppges ofta ha spelat luta men vad som då avses är hans cister, ett instrument som är släkt med lutan. Från cistern utvecklades småningom den svenska lutan. 鲁特琴,也称琉特琴,是一种曲颈拨弦乐器。一般这个词主要指中世纪到巴洛克时期在欧洲使用的一类古乐器的总称,在这个时期深受人们的喜爱。 在广义的乐器分类中,把类似的乐器统称为“魯特属”,此时就不限于年代国别,因此吉他、中国琵琶、日本琵琶等都可以包括在内。 欧洲鲁特琴上可以演奏和弦、旋律、、各式各样的装饰音,甚至对位乐曲;它是用作伴奏歌唱的独奏乐器,也可用于重奏中,技艺娴熟的演奏者可以奏出多姿多采的效果。只不过较难弹奏。 El llaüt (de l'àrab العود, al-ʿūd) és un instrument de corda pinçada amb la caixa de ressonància en forma de mitja pera -és a dir, amb el fons còncau, corbat, constituït per diverses lames de fusta, unides entre elles- unida a un mànec de llargada variable. En la classificació de Hornbostel-Sachs, és un cordòfon compost que pertany al grup de llaüts amb mànec. És un instrument monòdic. A lute (/ljuːt/ or /luːt/) is any plucked string instrument with a neck and a deep round back enclosing a hollow cavity, usually with a sound hole or opening in the body. It may be either fretted or unfretted. More specifically, the term "lute" can refer to an instrument from the family of European lutes. The term also refers generally to any string instrument having the strings running in a plane parallel to the sound table (in the Hornbostel–Sachs system). The strings are attached to pegs or posts at the end of the neck, which have some type of turning mechanism to enable the player to tighten the tension on the string or loosen the tension before playing (which respectively raise or lower the pitch of a string), so that each string is tuned to a specific pitch (or note). The lute is plucked or strummed with one hand while the other hand "frets" (presses down) the strings on the neck's fingerboard. By pressing the strings on different places of the fingerboard, the player can shorten or lengthen the part of the string that is vibrating, thus producing higher or lower pitches (notes). The European lute and the modern Near-Eastern oud descend from a common ancestor via diverging evolutionary paths. The lute is used in a great variety of instrumental music from the Medieval to the late Baroque eras and was the most important instrument for secular music in the Renaissance. During the Baroque music era, the lute was used as one of the instruments which played the basso continuo accompaniment parts. It is also an accompanying instrument in vocal works. The lute player either improvises ("realizes") a chordal accompaniment based on the figured bass part, or plays a written-out accompaniment (both music notation and tablature ("tab") are used for lute). As a small instrument, the lute produces a relatively quiet sound. The player of a lute is called a lutenist, lutanist or lutist, and a maker of lutes (or any similar string instrument, or violin family instruments) is referred to as a luthier. Loutna je termín obecně označující typ drnkacího nástroje, pro který je charakteristický vydutý korpus (mušle). Další charakteristikou nástrojů loutnové rodiny jsou struny zdvojené v unisonu nebo v oktávě (sbory). Samotné slovo loutna se používá ve spojení , a ; rodina loutnových nástrojů ale zahrnuje široké spektrum typů, které se liší svou hudební funkcí, časovým a geografickým zařazením, systémem ladění, ostruněním či velikostí. Mimo evropskou hudební tradici se také používá ve spojení . Il liuto (AFI: /liˈuto/) (in lingua francese le luth, in inglese lute) è uno strumento a corde europeo, barocco o rinascimentale, che appartiene all'omonima famiglia dei liuti. Tale famiglia di strumenti trova larga diffusione in tutto il mondo. عوديات أو أعواد أو ليوت أو آلات عودية (بالإنجليزية: Lute)‏، هو مُصطلح عام يُطلق على كل آلة وترية تحتوي على أوتار تعمل بالتوازي مع مُستوى الصوت. ومُتصلة أوتارها مع طرف هزيل في نهايته ليكون بموضع العنق مع قاعدة مُسطحة كبيرة. مثل آلات العود. Лю́тня — родина різноманітних старовинних музичних інструментів поширених в Європі та Малій Азії зі стародавніх часів. Європейська лютня — щипковий струнний музичний інструмент з ладами на грифі й овальним корпусом. Слово «лютня» ймовірно походить від араб. al‘ud‎, «дерево», хоча нещодавні дослідження Екхарда Нойбауера доводять що ‘ud просто є арабізованим варіантом перського слова rud, що має значення струни, струнного інструменту, або лютні. Водночас Джанфранко Лотті вважає, що «дерево» було зневажливим терміном в ранньому ісламі, у зв'язку із забороною ним будь-якої інструментальної музики. Виконавець на лютні називається лютністом, а виробник лютнярем. Лютні виготовляються майже цілком з дерева. Дека, зроблена з тонкоголиста деревини (як правило ялини) має овальну форму. У всіх типах лютні дека містить одинарну або іноді потрійну розетку замість звукового отвору. Розетки як правило багато декоровані. Корпус лютні збирають з окремих ребер твердого дерева (клен, вишня, ебоніт, червоне дерево і ін.).На відміну від більшості сучасних струнних інструментів гриф лютні вмонтовується на одному рівні з декою і не нависає над нею.Шийка лютні як правило виготовляється з легкого дерева з покриттям з ебоніту. O alaúde é um instrumento musical da família dos cordofones. Este instrumento é de ou , com braço trastejado e com a sua característica caixa em forma de meia pêra ou gota. A origem das palavras alaúde e oud possivelmente remontam da palavra árabe al'ud, "a madeira". Alguns investigadores sugerem também que seja uma simplificação da palavra persa rud, que significa corda, instrumento de cordas ou alaúde. Sitar é um tipo de alaúde de braço longo originário da Índia de som tradicional. Sua forma primitiva é o saltério, sem braço em forma de caixa com 10 cordas externas. Lautea antzinako harizko musika tresna da. Ud izeneko arabiar edo persiar musika tresna baten ondorengo zuzena da. Behatzekin jotzen da. Aurretik kaxa laua du eta atzetik biribila, udare erdi baten modukoa. Giderraren muturrean, kabilen tokia normalean atzerantz tolestua dago. Sei hari ditu, denak bikoitzak, garaiena izan ezik. Лю́тня (польск. lutnia < итал. liuto < араб. аль’уд — дерево) — струнный щипковый музыкальный инструмент с ладами на грифе и овальным корпусом. Средневековые лютни имели четыре или пять парных струн. Звукоизвлечение осуществлялось с помощью плектра. В эпоху барокко количество струн достигало четырнадцати (иногда до девятнадцати). В XVI веке лютня стала главным сольным инструментом своего времени. Исполнителя на лютне называют лютнистом, а мастера, который изготавливает инструменты — лютье. Ís éard is liúit inti ná gléas ceoil Eorpach a thagann ón úide Arabach, in úsáid ón Meánaois go dtí an 18ú céad, a athbheodh sa nua-aois chun seancheol a sheinm. Colainn mhór phiorra-chruthach, fuaimchlár athshonadóra plánach, muineál leathan, méarchlár le cipíní méire do na snáitheanna caoláin, agus pionna-chlár socraithe go hingearach leis an muineál. Faoin 16ú céad bhí 6 chúrsa snáitheanna stoptha air (is é sin, méaraithe ag an lámh chlé chun airdí éagsúla a dhéanamh). Cuireadh snáitheanna níos ísle oscailte (is é sin, ní raibh siad stoptha) leis níos déanaí. Baineann an seinnteoir na snáitheanna lena lámh dheas. Kecapi (bahasa Inggris: lute) adalah sebuah alat musik dawai yang dipetik dengan leher (baik ditekan atau tidak) dan punggung dalam yang melingkupi rongga berlubang, biasanya dengan lubang suara atau lubang di badan. Lebih khusus, istilah "kecapi" dapat merujuk pada instrumen dari keluarga kecapi Eropa. Istilah ini juga merujuk secara umum pada instrumen dawai yang memiliki dawai yang berjalan di bidang yang sejajar dengan tabel suara (dalam sistem Hornbostel-Sachs). Dawai melekat pada pasak atau pasak di ujung leher, yang memiliki beberapa jenis mekanisme putar untuk memungkinkan pemain untuk mengencangkan ketegangan pada tali atau melonggarkan ketegangan sebelum bermain (yang masing-masing menaikkan atau menurunkan nada tali), sehingga setiap dawai disetel ke nada tertentu (atau nada). Kecapi dipetik atau dipetik dengan satu tangan sedangkan tangan lainnya "fret" (menekan ke bawah) string pada fingerboard leher. Dengan menekan senar pada tempat fingerboard yang berbeda, pemain dapat memperpendek atau memperpanjang bagian dari senar yang bergetar, sehingga menghasilkan nada yang lebih tinggi atau lebih rendah (catatan). リュート(英: Lute:ルートゥ、伊: Liuto:リウト、仏: Luth:ルュト、独: Laute:ラウテ)はネックと深く丸い背面で中空の空洞の筐体を持つ弦楽器で、通常はボディにサウンドホールや開口部がある。弦楽器には、フレットが付いているものと付いていないものがある。 より具体的には、「リュート」という言葉は、ヨーロッパのリュート族の楽器を意味する。また、一般的には、弦が音台に平行な面に張られている弦楽器を指する(Hornbostel-Sachsシステムの場合)。 弦はネックの端にあるペグやポストに取り付けられており、演奏前に弦の張力を強くしたり、緩めたり(それぞれ弦のピッチを上げたり下げたり)するための何らかの回転機構を備えており、各弦が特定のピッチ(音)に調律されている。リュートは、片手で弾いたり叩いたりしながら、もう片方の手でネックの指板に張られた弦を「フレット」(押さえる)する。弦を指板のさまざまな場所で押さえることで、振動している弦の部分を短くしたり、長くしたりして、高い音や低い音を出すことができる。 ヨーロッパのリュートと、現代の近東のウードおよび中国や日本の琵琶と近縁の楽器であり、いずれも中央アジアの「」(ペルシア語: بربات‎ barbat)を祖先とする楽器であると考えられている。リュートやウードの名前は「木」を意味するアラビア語の "al‘ud" (アル・ウード)に由来するとされてきた。リュートは、中世からバロック後期までの様々な器楽に用いられ、ルネサンス期には世俗音楽の最も重要な楽器となった。 バロック音楽の時代には、リュートは通奏低音の伴奏部分を演奏する楽器の一つとして用いられた。また、声楽作品の伴奏楽器としても使われている。伴奏はコントラバスパートをベースに和音で即興的に演奏するか、譜面に書かれた伴奏を演奏する。リュートは小さな楽器であるため、比較的静かな音が出る。リュートを演奏する人を「ルテニスト」「ルタニスト」「ルーティスト」と呼び、リュート(または類似の弦楽器、ヴァイオリン系の楽器)を製作する人を「ルシアー」と呼ぶ。 Liuto estas pinĉata, arab-devena (al'ûd) kordinstrumento kiu ofte havas fretojn sur la fingrotabulo kaj ronda sonskatolo. Ĝi havas kompleksan historion, kaj oni pensas ke ĝi evoluis el antikva persa instrumento nomata , sed ĝi ankaŭ similas la samtempa instrumento, al-ud. La vortoj luteo kaj al-ud devenas la arablingva "al'ud" kiu signifas "la ligno" – malestimiga termino uzata de frua islamanoj pri variaj muzikistrumentoj. Ĝi venis al Eŭropo dum mezepoko kaj atingis normigitan formon dum muzika renesanco (5 duoblaj kaj unu sola kordo(j)). Konataj majstroj estis unue en Italio, poste Aŭstrio kaj Hungario ( kaj Valentin Bakfark) kaj poste el Anglio, ankaŭ Francio komence de kla 17-a jarcento. La 17-a jarcento pligrandigis liuton kaj donis al ĝi plusajn kordojn. En baroka epoko, ĝi havis ĝis 8 kordo-parojn kun 3 basaj kordoj (Chitarrone) kaj ĝi uzeblis por akompano de kantado en opero. Ekde la mezo de la 17-a jarcento malaperis liuto kiel praktika instrumento. Similaj muzikiloj ekzistas ankaŭ kiel folkloraj instrumentoj en diversaj landoj, ankaŭ kiel klasikmuzikiloj, kiel, en Ĉinio la pipa. * * * * * Liuto farita de Jo Dusepo. Die Laute (über spätmittelhochdeutsch lūte von arabisch العود, DMG al-ʿūd ‚der Stab, das Holz, Laute‘) ist ein Zupfinstrument mit Korpus und angesetztem Hals sowie mit gleichlaufend zur Instrumentendecke verlaufenden Saiten. Als Laute im engeren Sinn bezeichnet man die aus der arabischen Kurzhalslaute Oud entstandene europäische Laute. In der Musikinstrumentenkunde wird der Begriff Lauteninstrument (Laute im weiteren Sinne genannt) verwendet. Er bezeichnet nach der Hornbostel-Sachs-Systematik eine bestimmte Gruppe von Saiteninstrumenten. Lutnia – nazwa odnosząca się do rodziny instrumentów zaliczanych do instrumentów strunowych szarpanych. Jej przyswojenie przez kulturę europejską nastąpiło na styku z kulturą arabską. Pochodzi z (arab al-ud) lub z Sycylii, gdzie mogła trafić też za pośrednictwem muzyków bizantyjskich. W Europie grali na niej średniowieczni minstrele. Odgrywała pierwszoplanową rolę w muzyce renesansu (lutnia renesansowa) i wczesnego baroku (lutnia barokowa), dopóki nie wyparł jej klawesyn. Istniały jednak pewne odmiany lutni używane jeszcze pod koniec XVIII i w XIX wieku (zobacz. teorban, gallichon i lutnia romantyczna) Lutnia bliskowschodnia przetrwała do dziś w niemal niezmienionym kształcie i jest obecnie najpopularniejszym instrumentem w krajach arabskich, Turcji i w Iranie. Lutnia europejska od czasów średniowiecza podlegała wielu modyfikacjom, aż w końcu została niemal zupełnie zapomniana na prawie półtora stulecia a rolę lutni barokowej przejęła mandolina. W Hiszpanii instrument ten przetrwał w nieco zmienionej formie i istnieje w muzyce hiszpańskiej do dziś jako lutnia współczesna (hiszp. laud – lutnia), lub jej mniejsza odmiana – bandurria. Obecnie obserwuje się renesans lutni europejskiej związany ze wzrostem popularności muzyki dawnej i chęcią odtworzenia jej oryginalnego brzmienia, a także dużą liczbą współczesnych kompozycji pisanych na lutnię. De luit is een meestal dubbelkorig snaarinstrument met 4 tot 13 snaren dat met de vingers wordt bespeeld. Net als de moderne gitaar eindigen de snaren op het bovenblad, en niet zoals bij de meeste snaarinstrumenten op de klankkast. El laúd (del árabe العود al-‘ūd) es un instrumento de cuerda pulsada,​ cuyo origen se remonta a la Edad Media y cuya introducción en Europa se inició en la península ibérica por los musulmanes e influyó en los cordófonos que por entonces ya existían en la península. Por extensión, laúd puede designar cualquier instrumento en el que las cuerdas se sitúan en un plano paralelo a la caja, a lo largo de un mástil saliente. Hoy en día, en un ámbito técnico, el término es también usado para designar a cualquier cordófono generalmente occidental con una caja de resonancia no plana (en contraposición, por ejemplo, con la guitarra). Fue un instrumento muy utilizado entre los siglos XIV y XVIII. Desde el siglo XX experimenta una nueva alza de popularidad.
dbp:developed
* Classical antiquity * Middle Ages
dbp:hornbostelSachs
321
dbp:hornbostelSachsDesc
Composite chordophone
dbp:musicians
Xavier Díaz-Latorre Johann Georg Hamann Christopher Wilke Barbad Hopkinson Smith Lutz Kirchhof Eduardo Eguez Jozef van Wissem
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Lute?oldid=1117126203&ns=0
dbo:wikiPageLength
60137
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Lute