. . . . . ""@en . "Politician, lawyer, journalist, actor"@en . . . . . . "1967-06-01"^^ . . "\u67E5\u5C14\u65AF\u00B7\u7F57\u4F2F\u8328\u00B7\u65AF\u74E6\u5C14\u7279, (\uFF081894\u5E7412\u67085\u65E5\uFF0D1982\u5E747\u670816\u65E5\uFF09)\uFF0C\u5916\u865FBlackie\uFF0C\u5357\u975E\u653F\u6CBB\u4EBA\u7269\u3002\u66FE\u65BC1959\u81F31961\u5E74\u9593\u64D4\u4EFB\u5357\u975E\u6700\u5F8C\u4E00\u4EFB\u7E3D\u7763\u3001\u4EE5\u53CA\u57281961\u81F31967\u5E74\u9593\u51FA\u4EFB\u9996\u4F4D\u7E3D\u7D71\u3002"@zh . . . . . . . . . . . . . . "C. R. Swart"@en . . . . "Charles Robberts Swart (* 5. Dezember 1894 in Winburg, Oranje-Freistaat; \u2020 16. Juli 1982 in Bloemfontein) war ein s\u00FCdafrikanischer Politiker. Charles Robberts Swart wurde w\u00E4hrend des Burenkrieges 1900 mit seiner Mutter f\u00FCr mehrere Jahre in einem britischen Konzentrationslager gefangen gehalten. Nach seiner Freilassung studierte er Jura und Philosophie in Bloemfontein. Nach weiteren Studienjahren in den USA kehrte er nach S\u00FCdafrika zur\u00FCck. 1919 wurde er Mitglied der Nasionale Party. Neben seiner politischen Arbeit bet\u00E4tigte er sich in den folgenden Jahren als Journalist und hielt juristische Vortr\u00E4ge. 1948 wurde er Justizminister im Kabinett von Daniel Fran\u00E7ois Malan. Diese Position behielt er in der folgenden Regierung bei. 1955 wurde er stellvertretender Ministerpr\u00E4sident. Swart war ein Vertreter der Apartheid und erlie\u00DF zahlreiche Gesetze und Bestimmungen, die das Leben der Schwarzen stark einschr\u00E4nkten. 1959 wurde er zum Generalgouverneur der S\u00FCdafrikanischen Union ernannt. 1960 beschloss die S\u00FCdafrikanische Union mit einem Referendum die Abschaffung der Monarchie, in dessen Folge es 1961 zur Gr\u00FCndung der Republik S\u00FCdafrika kam. Swart wurde am 31. Mai 1961 zum ersten Pr\u00E4sidenten der Republik S\u00FCdafrika gew\u00E4hlt. Am 31. Mai 1967 trat er aus gesundheitlichen Gr\u00FCnden zur\u00FCck. Die Rhodes University verlieh ihm 1962 einen Ehrendoktor. Diese Ehrung galt bereits damals als umstritten. Sie stand im Zusammenhang mit seinem Wirken als ehemaliges Regierungsmitglied, bei dem er ma\u00DFgeblich am Extension of University Education Act (Act 45/1959) mitgewirkt hatte. Durch dieses Gesetz war die rassistisch motivierte Spaltung der Hochschullandschaft des Landes gesetzlich fixiert worden. In der Folge dieser Universit\u00E4tsentscheidung trat ihr damaliger Rektor Basil Schonland von diesem Repr\u00E4sentationsamt zur\u00FCck."@de . . . . "\u0427\u0430\u0440\u043B\u044C\u0437 \u0420\u043E\u0431\u0431\u0435\u0440\u0442\u0441 \u0421\u0432\u0430\u0440\u0442 (\u0430\u043D\u0433\u043B. Charles Robberts Swart, \u0430\u0444\u0440\u0438\u043A. Charles Robberts Swart, 5 \u0434\u0435\u043A\u0430\u0431\u0440\u044F 1894, \u0412\u0438\u043D\u0431\u0443\u0440\u0433 \u2014 16 \u0438\u044E\u043B\u044F 1982, \u0411\u043B\u0443\u043C\u0444\u043E\u043D\u0442\u0435\u0439\u043D) \u2014 \u044E\u0436\u043D\u043E\u0430\u0444\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043F\u043E\u043B\u0438\u0442\u0438\u043A, \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u043D\u0438\u0439 \u0433\u0435\u043D\u0435\u0440\u0430\u043B-\u0433\u0443\u0431\u0435\u0440\u043D\u0430\u0442\u043E\u0440 \u042E\u0436\u043D\u043E-\u0410\u0444\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0421\u043E\u044E\u0437\u0430 \u0438 \u043F\u0435\u0440\u0432\u044B\u0439 \u043F\u0440\u0435\u0437\u0438\u0434\u0435\u043D\u0442 \u042E\u0436\u043D\u043E-\u0410\u0444\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0420\u0435\u0441\u043F\u0443\u0431\u043B\u0438\u043A\u0438."@ru . . . "Charles Robberts Swart"@en . . . . . "\u67E5\u5C14\u65AF\u00B7\u7F57\u4F2F\u8328\u00B7\u65AF\u74E6\u5C14\u7279"@zh . . . . . "\u03A4\u03C3\u03B1\u03C1\u03BB\u03C2 \u03A1\u03CC\u03BC\u03C0\u03B5\u03C1\u03C4\u03C2 \u03A3\u03BF\u03C5\u03AC\u03C1\u03C4"@el . . . "\u0634\u0627\u0631\u0644 \u0631\u0648\u0628\u064A\u0631\u062A \u0633\u0648\u0627\u0631\u062A (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: Charles Robberts Swart)\u200F ( 15 \u062F\u064A\u0633\u0645\u0628\u0631 1894 - 16 \u064A\u0648\u0644\u064A\u0648 1982) \u0633\u064A\u0627\u0633\u064A \u062C\u0646\u0648\u0628 \u0623\u0641\u0631\u064A\u0642\u064A \u0645\u0646 \u0627\u0644\u062D\u0632\u0628 \u0627\u0644\u0648\u0637\u0646\u064A \u062A\u0648\u0644\u0649 \u0631\u0626\u0627\u0633\u0629 \u0627\u0644\u062C\u0645\u0647\u0648\u0631\u064A\u0629 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0628\u0644\u0627\u062F \u0628\u062A\u0627\u0631\u064A\u062E 31 \u0645\u0627\u064A 1961\u0645 \u0648\u0630\u0644\u0643 \u0623\u062B\u0646\u0627\u0621 \u062D\u0643\u0645 \u0646\u0638\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0641\u0635\u0644 \u0627\u0644\u0639\u0646\u0635\u0631\u064A \u0627\u0644\u0623\u0628\u0627\u0631\u062A\u0627\u064A\u062F \u062F\u0627\u0645 \u062D\u0643\u0645\u0647 6 \u0633\u0646\u0648\u0627\u062A \u0623\u064A \u062D\u062A\u0649 31 \u0645\u0627\u064A 1967 \u0645. \u062E\u0644\u0641\u0647"@ar . . "Cornelia de Klerk"@en . . . . "Charles Robberts Swart"@pl . . . . . . . "Charles Robberts Swart"@en . . . . . "1948-06-04"^^ . "\u0634\u0627\u0631\u0644 \u0631\u0648\u0628\u064A\u0631\u062A \u0633\u0648\u0627\u0631\u062A"@ar . . . . . . "Charles Robberts Swart (Winburg, 5 december 1894 \u2013 Bloemfontein, 16 juli 1982) was de laatste gouverneur-generaal van de Unie van Zuid-Afrika, en de eerste president van de Republiek van Zuid-Afrika. De jurist Swart was parlementslid voor de Nasionale Party van Malan en Strijdom. Toen de NP in 1948 aan de macht kwam, werd hij minister van Justitie onder premier Malan. In het kabinet-Strijdom (1954) was hij tevens vicepremier. De apartheidswetten waren mede van zijn hand, maar ze waren in grote lijnen ontworpen door Verwoerd. Van Swart waren de repressieve openbare ordewetten die duizenden zwarten, kleurlingen en blanken in de gevangenis brachten. \"Bestrijding van het communisme\" was de gebruikelijke rechtvaardiging. Uiteindelijk konden burgers krachtens de General Law Amendment Act (ofwel Sabotagewet) 90 dagen zonder aanklacht worden vastgehouden. Tijdens de ziekte en na het overlijden van Strijdom in 1958 nam Swart het premierschap waar. Hij was ook de gedoodverfde kandidaat voor de opvolging, maar de parlementsfractie van de NP koos voor Hendrik Verwoerd. Een jaar later volgde Swart gouverneur-generaal Lucas Steyn op. In 1960 dreigde Zuid-Afrika uit het Britse Gemenebest te worden gezet, waarna de blanken in de Unie op 5 oktober kozen voor de stichting van een Republiek. Swart werd op 31 mei 1961 de eerste staatspresident. Dat bleef hij tot 1967, toen hij een jaar voor het aflopen van zijn mandaat aftrad. De uitvoerende macht lag in de eerste periode van de republiek (1961 - 1985) bij de premier. Dit was een concessie aan de Engelstaligen. Verwoerd had liever het uitvoerende presidentschap van Paul Kruger hersteld."@nl . . "Charles Robberts Swart (5 de diciembre de 1894 - 16 de julio de 1982) fue el \u00FAltimo Gobernador General de la Uni\u00F3n Sudafricana y el primer Presidente Estatal de la Rep\u00FAblica Sudafricana. Fue tambi\u00E9n Ministro de Justicia sudafricano de 1948 hasta su designaci\u00F3n en el puesto de Gobernador General en 1959. Pol\u00EDtico del Partido Nacional de mucho tiempo, fue designado Gobernador General en 1959. Despu\u00E9s de que los blancos votaron en el refer\u00E9ndum de 1960 para cortar los lazos de Sud\u00E1frica con la monarqu\u00EDa brit\u00E1nica, Swart fue elegido para ser el primer Presidente Estatal de la Rep\u00FAblica en 1961. Esta convenci\u00F3n se hizo com\u00FAn en otros antiguos reinos de Comunidad Brit\u00E1nica de Naciones. Swart desempe\u00F1\u00F3 este nuevo cargo hasta 1967."@es . . . . "Charles Robberts Swart DMS (5 December 1894 \u2013 16 July 1982), nicknamed Blackie, was a South African politician who served as the last governor-general of the Union of South Africa from 1959 to 1961 and the first state president of the Republic of South Africa from 1961 to 1967."@en . "1"^^ . . "Charles Swart"@fr . . . "Official portrait, 1960"@en . "9"^^ . . . "Columbia University"@en . . "1959-12-11"^^ . . "1959-12-11"^^ . . "Charles Robberts Swart (ur. 5 grudnia 1894 w Winburgu, zm. 16 lipca 1982 w Bloemfontein) \u2013 ostatni gubernator generalny Zwi\u0105zku Po\u0142udniowej Afryki i pierwszy prezydent Republiki Po\u0142udniowej Afryki oraz minister sprawiedliwo\u015Bci w latach 1948\u20131959. By\u0142 cz\u0142onkiem Partii Narodowej (w 1923 roku zosta\u0142 pos\u0142em do parlamentu), w 1959 zosta\u0142 wybrany na gubernatora generalnego. W 1961 roku zosta\u0142 pierwszym prezydentem Republiki Po\u0142udniowej Afryki, by\u0142 nim do roku 1967."@pl . . . "1982-07-16"^^ . . . . . . "Charles Robberts Swart (ur. 5 grudnia 1894 w Winburgu, zm. 16 lipca 1982 w Bloemfontein) \u2013 ostatni gubernator generalny Zwi\u0105zku Po\u0142udniowej Afryki i pierwszy prezydent Republiki Po\u0142udniowej Afryki oraz minister sprawiedliwo\u015Bci w latach 1948\u20131959. By\u0142 cz\u0142onkiem Partii Narodowej (w 1923 roku zosta\u0142 pos\u0142em do parlamentu), w 1959 zosta\u0142 wybrany na gubernatora generalnego. W 1961 roku zosta\u0142 pierwszym prezydentem Republiki Po\u0142udniowej Afryki, by\u0142 nim do roku 1967."@pl . . . "1924-12-02"^^ . "\uCC30\uC2A4 \uB85C\uBC84\uCE20 \uC2A4\uC640\uB974\uD2B8(\uC601\uC5B4: Charles Robberts Swart \uC544\uD504\uB9AC\uCE78\uC2A4\uC5B4: Charles Robberts Swart, 1894\uB144 12\uC6D4 5\uC77C ~ 1982\uB144 7\uC6D4 16\uC77C)\uB294 \uB0A8\uC544\uD504\uB9AC\uCE74 \uACF5\uD654\uAD6D\uC758 \uCD08\uB300 \uB300\uD1B5\uB839\uC73C\uB85C 1961\uB144\uBD80\uD130 1967\uB144\uAE4C\uC9C0 \uC7AC\uC9C1\uD588\uB2E4. \uD5E8\uB4DC\uB9AD \uD398\uB974\uBD80\uB974\uD2B8\uC640 \uB354\uBD88\uC5B4 \uC544\uD30C\uB974\uD2B8\uD5E4\uC774\uD2B8 \uCCB4\uC81C\uB97C \uCC3D\uC2DC\uD55C \uC7A5\uBCF8\uC778 \uC911\uC758 \uD55C \uC0AC\uB78C\uC774\uC5C8\uB2E4."@ko . "Charles Robberts Swart (Winburg, 5 dicembre 1894 \u2013 Bloemfontein, 16 luglio 1982) \u00E8 stato un politico sudafricano, Ministro della Giustizia dal 1948 al 1959, ultimo Governatore generale dal 1959 al 1961, e primo Presidente del Sudafrica dal 1961 al 1967."@it . . . . . . "Lucas Cornelius Steyn"@en . . . "Charles Robberts Swart (Winburg, 5 dicembre 1894 \u2013 Bloemfontein, 16 luglio 1982) \u00E8 stato un politico sudafricano, Ministro della Giustizia dal 1948 al 1959, ultimo Governatore generale dal 1959 al 1961, e primo Presidente del Sudafrica dal 1961 al 1967."@it . . . . . "\u0634\u0627\u0631\u0644 \u0631\u0648\u0628\u064A\u0631\u062A \u0633\u0648\u0627\u0631\u062A (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: Charles Robberts Swart)\u200F ( 15 \u062F\u064A\u0633\u0645\u0628\u0631 1894 - 16 \u064A\u0648\u0644\u064A\u0648 1982) \u0633\u064A\u0627\u0633\u064A \u062C\u0646\u0648\u0628 \u0623\u0641\u0631\u064A\u0642\u064A \u0645\u0646 \u0627\u0644\u062D\u0632\u0628 \u0627\u0644\u0648\u0637\u0646\u064A \u062A\u0648\u0644\u0649 \u0631\u0626\u0627\u0633\u0629 \u0627\u0644\u062C\u0645\u0647\u0648\u0631\u064A\u0629 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0628\u0644\u0627\u062F \u0628\u062A\u0627\u0631\u064A\u062E 31 \u0645\u0627\u064A 1961\u0645 \u0648\u0630\u0644\u0643 \u0623\u062B\u0646\u0627\u0621 \u062D\u0643\u0645 \u0646\u0638\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0641\u0635\u0644 \u0627\u0644\u0639\u0646\u0635\u0631\u064A \u0627\u0644\u0623\u0628\u0627\u0631\u062A\u0627\u064A\u062F \u062F\u0627\u0645 \u062D\u0643\u0645\u0647 6 \u0633\u0646\u0648\u0627\u062A \u0623\u064A \u062D\u062A\u0649 31 \u0645\u0627\u064A 1967 \u0645. \u062E\u0644\u0641\u0647"@ar . . . "Charles Robberts Swart DMS (5 December 1894 \u2013 16 July 1982), nicknamed Blackie, was a South African politician who served as the last governor-general of the Union of South Africa from 1959 to 1961 and the first state president of the Republic of South Africa from 1961 to 1967."@en . . . . . "\u0421\u0432\u0430\u0440\u0442, \u0427\u0430\u0440\u043B\u044C\u0437 \u0420\u043E\u0431\u0431\u0435\u0440\u0442\u0441"@ru . . . . . . . . . . "Charles Robberts Swart"@es . . "Charles Robberts Swart hegoafrikar politikaria izan zen. Hegoafrikako azken gobernadore orokorra eta lehenbiziko presidentea izan zen. 1894an jaio zen Orangeko Estatu Libreko Boer errepublikan. 1902an Orange kolonia britainiar bihurtu zen eta 1910ean Hegoafrikako probintzia. 1914an abokatu lanetan hasi zen, eta Hollywooden denboraldi labur bat eman zuen film mutuetan aktore gisa. Bloemfonteinen abokatua izan zen 1919tik 1948ra."@eu . "1961-04-30"^^ . . . "Charles Robert Swart, ou Charles Robberts Swart (Winburg, 5 de dezembro de 1894 \u2014 Bloemfontein, 16 de julho de 1982) foi um advogado e pol\u00EDtico sul-africano, membro do Partido Nacional."@pt . "Charles Robberts Swart (1894-1982) merupakan seorang politikus Afrika Selatan. Dia menjabat sebagai dari tahun 1959-1961 dan merupakan Presiden Afrika Selatan pertama dari tahun 1961-1967. \n* l \n* b \n* s"@in . . . . "\u67E5\u5C14\u65AF\u00B7\u7F57\u4F2F\u8328\u00B7\u65AF\u74E6\u5C14\u7279, (\uFF081894\u5E7412\u67085\u65E5\uFF0D1982\u5E747\u670816\u65E5\uFF09)\uFF0C\u5916\u865FBlackie\uFF0C\u5357\u975E\u653F\u6CBB\u4EBA\u7269\u3002\u66FE\u65BC1959\u81F31961\u5E74\u9593\u64D4\u4EFB\u5357\u975E\u6700\u5F8C\u4E00\u4EFB\u7E3D\u7763\u3001\u4EE5\u53CA\u57281961\u81F31967\u5E74\u9593\u51FA\u4EFB\u9996\u4F4D\u7E3D\u7D71\u3002"@zh . . "\uCC30\uC2A4 \uB85C\uBC84\uCE20 \uC2A4\uC640\uB974\uD2B8(\uC601\uC5B4: Charles Robberts Swart \uC544\uD504\uB9AC\uCE78\uC2A4\uC5B4: Charles Robberts Swart, 1894\uB144 12\uC6D4 5\uC77C ~ 1982\uB144 7\uC6D4 16\uC77C)\uB294 \uB0A8\uC544\uD504\uB9AC\uCE74 \uACF5\uD654\uAD6D\uC758 \uCD08\uB300 \uB300\uD1B5\uB839\uC73C\uB85C 1961\uB144\uBD80\uD130 1967\uB144\uAE4C\uC9C0 \uC7AC\uC9C1\uD588\uB2E4. \uD5E8\uB4DC\uB9AD \uD398\uB974\uBD80\uB974\uD2B8\uC640 \uB354\uBD88\uC5B4 \uC544\uD30C\uB974\uD2B8\uD5E4\uC774\uD2B8 \uCCB4\uC81C\uB97C \uCC3D\uC2DC\uD55C \uC7A5\uBCF8\uC778 \uC911\uC758 \uD55C \uC0AC\uB78C\uC774\uC5C8\uB2E4."@ko . "\uCC30\uC2A4 \uB85C\uBC84\uCE20 \uC2A4\uC640\uB974\uD2B8"@ko . . "1894-12-05"^^ . "Charles Robberts Swart (Winburg, 5 december 1894 \u2013 Bloemfontein, 16 juli 1982) was de laatste gouverneur-generaal van de Unie van Zuid-Afrika, en de eerste president van de Republiek van Zuid-Afrika. De jurist Swart was parlementslid voor de Nasionale Party van Malan en Strijdom. Toen de NP in 1948 aan de macht kwam, werd hij minister van Justitie onder premier Malan. In het kabinet-Strijdom (1954) was hij tevens vicepremier. De apartheidswetten waren mede van zijn hand, maar ze waren in grote lijnen ontworpen door Verwoerd. Van Swart waren de repressieve openbare ordewetten die duizenden zwarten, kleurlingen en blanken in de gevangenis brachten. \"Bestrijding van het communisme\" was de gebruikelijke rechtvaardiging. Uiteindelijk konden burgers krachtens de General Law Amendment Act (ofwel "@nl . "1961"^^ . "\u0427\u0430\u0440\u043B\u044C\u0437 \u0420\u043E\u0431\u0431\u0435\u0440\u0442\u0441 \u0421\u0432\u0430\u0440\u0442 (\u0430\u043D\u0433\u043B. Charles Robberts Swart, \u0430\u0444\u0440\u0438\u043A. Charles Robberts Swart, 5 \u0434\u0435\u043A\u0430\u0431\u0440\u044F 1894, \u0412\u0438\u043D\u0431\u0443\u0440\u0433 \u2014 16 \u0438\u044E\u043B\u044F 1982, \u0411\u043B\u0443\u043C\u0444\u043E\u043D\u0442\u0435\u0439\u043D) \u2014 \u044E\u0436\u043D\u043E\u0430\u0444\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043F\u043E\u043B\u0438\u0442\u0438\u043A, \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u043D\u0438\u0439 \u0433\u0435\u043D\u0435\u0440\u0430\u043B-\u0433\u0443\u0431\u0435\u0440\u043D\u0430\u0442\u043E\u0440 \u042E\u0436\u043D\u043E-\u0410\u0444\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0421\u043E\u044E\u0437\u0430 \u0438 \u043F\u0435\u0440\u0432\u044B\u0439 \u043F\u0440\u0435\u0437\u0438\u0434\u0435\u043D\u0442 \u042E\u0436\u043D\u043E-\u0410\u0444\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0420\u0435\u0441\u043F\u0443\u0431\u043B\u0438\u043A\u0438."@ru . "1959"^^ . . . "Charles Swart"@nl . . . . . . . . "Charles Robberts Swart"@de . . . . . "Charles Robberts Swart"@in . . . "Charles Robberts Swart"@en . . . . . . "Charles Robberts Swart"@sv . . "1949"^^ . "(as Queen of South Africa)"@en . . . . "Charles Robberts Swart, f\u00F6dd 5 december 1894 i , Oranjefristaten, d\u00F6d 16 juli 1982 i Bloemfontein, Oranjefristaten, var en sydafrikansk politiker (nationalist). F\u00F6dd till en boerfamilj i Oranjefristaten, d\u00E5 en sj\u00E4lvst\u00E4ndig republik, som son till Hermanus Swart och Catharina Robberts. Med sin mor och sina fem syskon f\u00F6rdes Swart med stora delar av sin familj till koncentrationsl\u00E4ger efter krigsutbrottet 1899. Hans yngre bror omkom, men Charles \u00F6verlevde och frigavs sedan fadern s\u00E5rats tillf\u00E5ngatagits efter general Piet Cronj\u00E9s kapitulation vid Paardeberg. Swarts juridiska bana b\u00F6rjade efter skolg\u00E5ngen i Winburg, d\u00E5 han gick vidare och l\u00E4ste juridik vid Grey College i Bloemfontein (numera ), och migrerade kortvarigt till USA, d\u00E4r han studerade journalism vid Columbia University och kortvarigt f\u00F6rs\u00F6rjde sig som stumfilmssk\u00E5despelare i det d\u00E5 begynnande Hollywood. Fr\u00E5n 1919 var han verksam som advokat i Bloemfontein. Swart invaldes i den nya staten Sydafrikas underhus som nationalist 1923 f\u00F6r valkretsen . I parlamentet tillh\u00F6rde han de ledam\u00F6ter som h\u00E5rdm\u00E4lt drev boernas intressen, och st\u00E4llde \u00F6ppet krav p\u00E5 republik och separation fr\u00E5n Storbritannien, men fick aldrig en ministerpost. Efter sammanslagningen med oppositionella, probrittiska SAP till United Party h\u00F6rde han till de 18 ledam\u00F6ter som under Daniel Malans ledning l\u00E4mnade partiet 1934 sedan NP:s ledare James Hertzog enats med Jan Smuts om en samlingsregering. Swart f\u00F6rlorade omvalet till Ladybrand 1938 men blev ordf\u00F6rande f\u00F6r det nya Nationalistpartiet i Oranjefristaten och \u00E5tervaldes f\u00F6r det nya HNP, sedan Hertzog och Malan f\u00F6rsonats, i ett fyllnadsval 1941. Inom Nationalistpartiet drev han krav p\u00E5 republik och brytning med det brittiska inflytandet. Efter valsegern 1948, d\u00E5 en afrikaanerkoalition mellan Malan och Nicolaas Havenga besegrat Smuts, intog Swart rollen som justitieminister. Som h\u00F6gste juridiske ansvarige f\u00F6r den av Malan lanserade apartheidpolitiken drev han igenom ett flertal lagf\u00F6rslag om h\u00E5rdare poliskontroll och illegaliserade Sydafrikanska kommunistpartiet 1950. 1950-talet pr\u00E4glades av ett flertal tvister kring landets f\u00E4rgade befolkning och dessas r\u00F6str\u00E4tt s\u00E4rskilt i Kapprovinsen. H\u00F6gsta Domstolen st\u00E4llde sig p\u00E5 r\u00F6str\u00E4ttsf\u00F6respr\u00E5karnas sida, vilket Swart och Malan kreativt kringgick genom att \u00E4ndra senatens sammans\u00E4ttning i syfte att kontrollera domstolen. Detta blev b\u00F6rjan p\u00E5 en politisering av landets r\u00E4ttsv\u00E4sende som fr\u00E5n 1960-talet kom att ta sig absurda och starkt auktorit\u00E4ra proportioner. Samtidigt tilltog ett begynnande motst\u00E5nd fr\u00E5n den svarta utomparlamentariska oppositionen, koncentrerad till de tv\u00E5 r\u00F6relserna ANC och PAC, som kriminaliserades 1960. 1956 inleddes den fem \u00E5r l\u00E5nga Treason Trial mot ett flertal motst\u00E5ndare, som fem \u00E5r senare mynnade ut i frik\u00E4nnande. 1959 avgick Swart som justitieminister och uts\u00E5gs p\u00E5 premi\u00E4rminister Hendrik Verwoerds inr\u00E5dan till generalguvern\u00F6r, varp\u00E5 han valdes av det nationalistkontrollerade parlamentet till landets f\u00F6rste president d\u00E5 premi\u00E4rminister Verwoerd genomdrivit republik 1961. Swart blev d\u00E4rmed Sydafrikas f\u00F6rste inhemske statschef. Han nedlade president\u00E4mbetet vid sin pension 1967. T. E. D\u00F6nges, som valts att eftertr\u00E4da honom, insjuknade i en stroke f\u00F6re invigningsceremonin, varf\u00F6r Swart \u00F6verl\u00E4mnade \u00E4mbetet till senatens talman Jozua Fran\u00E7ois Naud\u00E9, som senare valdes och avled f\u00F6ljande \u00E5r. Swart \u00F6verlevde samtliga sina eftertr\u00E4dare fram till den sittande Marais Viljoen vid Swarts d\u00F6d 1982. Han dekorerades av president Fouch\u00E9 1980 och f\u00F6r\u00E4rades med en byggnad, tillh\u00F6rande Free State University, som \u00E4r den h\u00F6gsta i Bloemfonstein; den d\u00F6ptes dock efter protester om efter Fidel Castro 2015."@sv . "Charles Robert Swart"@pt . "240"^^ . . "1950"^^ . "Charles Robberts Swart (1894-1982) merupakan seorang politikus Afrika Selatan. Dia menjabat sebagai dari tahun 1959-1961 dan merupakan Presiden Afrika Selatan pertama dari tahun 1961-1967. \n* l \n* b \n* s"@in . "Charles Robberts Swart (* 5. Dezember 1894 in Winburg, Oranje-Freistaat; \u2020 16. Juli 1982 in Bloemfontein) war ein s\u00FCdafrikanischer Politiker. Charles Robberts Swart wurde w\u00E4hrend des Burenkrieges 1900 mit seiner Mutter f\u00FCr mehrere Jahre in einem britischen Konzentrationslager gefangen gehalten. Nach seiner Freilassung studierte er Jura und Philosophie in Bloemfontein. Nach weiteren Studienjahren in den USA kehrte er nach S\u00FCdafrika zur\u00FCck. 1919 wurde er Mitglied der Nasionale Party. Neben seiner politischen Arbeit bet\u00E4tigte er sich in den folgenden Jahren als Journalist und hielt juristische Vortr\u00E4ge."@de . . . . . "Charles Robberts Swart (n\u00E9 le 5 d\u00E9cembre 1894 pr\u00E8s de Winburg dans l'\u00C9tat libre d'Orange et mort le 16 juillet 1982 \u00E0 Bloemfontein en Afrique du Sud) est un avocat, un homme d'\u00C9tat et un Chef d'\u00C9tat d'Afrique du Sud, issu de la communaut\u00E9 afrikaner."@fr . . "Blackie"@en . . "Charles Robert Swart, ou Charles Robberts Swart (Winburg, 5 de dezembro de 1894 \u2014 Bloemfontein, 16 de julho de 1982) foi um advogado e pol\u00EDtico sul-africano, membro do Partido Nacional."@pt . . "Charles Robberts Swart, f\u00F6dd 5 december 1894 i , Oranjefristaten, d\u00F6d 16 juli 1982 i Bloemfontein, Oranjefristaten, var en sydafrikansk politiker (nationalist). F\u00F6dd till en boerfamilj i Oranjefristaten, d\u00E5 en sj\u00E4lvst\u00E4ndig republik, som son till Hermanus Swart och Catharina Robberts. Med sin mor och sina fem syskon f\u00F6rdes Swart med stora delar av sin familj till koncentrationsl\u00E4ger efter krigsutbrottet 1899. Hans yngre bror omkom, men Charles \u00F6verlevde och frigavs sedan fadern s\u00E5rats tillf\u00E5ngatagits efter general Piet Cronj\u00E9s kapitulation vid Paardeberg. Swarts juridiska bana b\u00F6rjade efter skolg\u00E5ngen i Winburg, d\u00E5 han gick vidare och l\u00E4ste juridik vid Grey College i Bloemfontein (numera ), och migrerade kortvarigt till USA, d\u00E4r han studerade journalism vid Columbia University och kortvarig"@sv . . . "Blackie"@en . "15370"^^ . "Albert Jacobus Stals"@en . . . . "1982-07-16"^^ . "1101485466"^^ . "Charles Robberts Swart (5 de diciembre de 1894 - 16 de julio de 1982) fue el \u00FAltimo Gobernador General de la Uni\u00F3n Sudafricana y el primer Presidente Estatal de la Rep\u00FAblica Sudafricana. Fue tambi\u00E9n Ministro de Justicia sudafricano de 1948 hasta su designaci\u00F3n en el puesto de Gobernador General en 1959. Pol\u00EDtico del Partido Nacional de mucho tiempo, fue designado Gobernador General en 1959. Despu\u00E9s de que los blancos votaron en el refer\u00E9ndum de 1960 para cortar los lazos de Sud\u00E1frica con la monarqu\u00EDa brit\u00E1nica, Swart fue elegido para ser el primer Presidente Estatal de la Rep\u00FAblica en 1961. Esta convenci\u00F3n se hizo com\u00FAn en otros antiguos reinos de Comunidad Brit\u00E1nica de Naciones. Swart desempe\u00F1\u00F3 este nuevo cargo hasta 1967. \n* Datos: Q380398 \n* Multimedia: C.R. Swart / Q380398"@es . "Charles Robberts Swart (n\u00E9 le 5 d\u00E9cembre 1894 pr\u00E8s de Winburg dans l'\u00C9tat libre d'Orange et mort le 16 juillet 1982 \u00E0 Bloemfontein en Afrique du Sud) est un avocat, un homme d'\u00C9tat et un Chef d'\u00C9tat d'Afrique du Sud, issu de la communaut\u00E9 afrikaner. Membre du parti national dont il pr\u00E9sida la section provinciale dans l'\u00C9tat libre d'Orange (1940-1959), C.R Swart fut membre du parlement pour Ladybrand (1923-1938) et pour Winburg (1941-1960), ministre de l'\u00E9ducation, des arts et des sciences (1949-1950) et ministre de la justice de 1948 \u00E0 1959. Dernier gouverneur g\u00E9n\u00E9ral de l'Union de l'Afrique du Sud (1959 \u00E0 1961), il est le premier pr\u00E9sident de l'\u00C9tat de la R\u00E9publique d'Afrique du Sud (1961 \u00E0 1967)."@fr . . "\u30C1\u30E3\u30FC\u30EB\u30BA\u30FB\u30ED\u30D0\u30FC\u30C4\u30FB\u30B9\u30EF\u30FC\u30C8"@ja . . . . . . "Charles Robberts Swart"@en . . . . . . . . . . . . "Charles Robberts Swart"@it . "522679"^^ . . . "Charles Robberts Swart hegoafrikar politikaria izan zen. Hegoafrikako azken gobernadore orokorra eta lehenbiziko presidentea izan zen. 1894an jaio zen Orangeko Estatu Libreko Boer errepublikan. 1902an Orange kolonia britainiar bihurtu zen eta 1910ean Hegoafrikako probintzia. 1914an abokatu lanetan hasi zen, eta Hollywooden denboraldi labur bat eman zuen film mutuetan aktore gisa. Bloemfonteinen abokatua izan zen 1919tik 1948ra. Alderdi Nazionaleko kidea izan zen eta 1923an aukeratu zuten lehen aldiz diputatu. Justizia ministro izan zen 1948tik 1959ra, eta poliziaren botereak indartu zituen apartheidaren aurkakoak zapaltzeko. Gainera, Hezkuntza, Arte eta Zientzia ministro izan zen 1949 eta 1950 bitartean. Errepublikaren aldekoa izan arren, 1959an Hegoafrikako gobernadore orokor izendatu zuten. urte geroago, Hegoafrikak Errepublika aldarrikatu zuen, eta Swart aukeratu zuten lehen presidente. Zazpi urterako hautatu zuten, baina 1967an dimititu zuen, agintaldia amaitu baino urtebete lehenago."@eu . . . "1894-12-05"^^ . . . . . "1961-05-31"^^ . "3"^^ . . . "C. R. Swart"@eu . . "(as Officer Administering the Government)"@en . "(as Officer Administering the Government)"@en . . . . . . .