This HTML5 document contains 976 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n132http://sws.geonames.org/2363254/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n13http://mn.dbpedia.org/resource/
n136http://azb.dbpedia.org/resource/
n52http://su.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
schemahttp://schema.org/
n88http://jv.dbpedia.org/resource/
n63http://ia.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
n126http://pa.dbpedia.org/resource/
n75http://mzn.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n117http://new.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n113https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
n147https://web.archive.org/web/20060211015453/http:/dapper.pmel.noaa.gov/dchart/
n151https://web.archive.org/web/20060210183949/http:/floats.pmel.noaa.gov/floats/
n74http://my.dbpedia.org/resource/
dbpedia-yohttp://yo.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n130http://arz.dbpedia.org/resource/
n159http://mrj.dbpedia.org/resource/
n168https://web.archive.org/web/20051229005041/http:/www.oscar.noaa.gov/datadisplay/
n138http://uz.dbpedia.org/resource/
n108http://te.dbpedia.org/resource/
n145http://ta.dbpedia.org/resource/
n47http://ur.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
n154http://qu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n134https://web.archive.org/web/20160923134705/https:/journals.lib.byu.edu/spc/index.php/PacificStudies/article/viewFile/9369/
n53https://books.google.com/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
n167http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
n165http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
n29http://api.nytimes.com/svc/semantic/v2/concept/name/nytd_geo/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
skoshttp://www.w3.org/2004/02/skos/core#
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
n85http://scn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
n129http://lv.dbpedia.org/resource/
n148http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lbhttp://lb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n78http://hy.dbpedia.org/resource/
n160http://yi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gdhttp://gd.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n91http://tg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lmohttp://lmo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hsbhttp://hsb.dbpedia.org/resource/
n94http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n77http://sah.dbpedia.org/resource/
n152http://ceb.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n48http://li.dbpedia.org/resource/
n127http://si.dbpedia.org/resource/
n70http://sa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
n149http://ht.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
n99http://ba.dbpedia.org/resource/
n103http://cv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-barhttp://bar.dbpedia.org/resource/
n61http://globalwordnet.org/ili/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n110http://d-nb.info/gnd/
georsshttp://www.georss.org/georss/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
n122http://vec.dbpedia.org/resource/
n87http://nap.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
n58http://wa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-warhttp://war.dbpedia.org/resource/
n141http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
n25http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/factbook/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-oshttp://os.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
n109http://zbw.eu/stw/descriptor/
n33https://archive.org/details/
n157http://sco.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n106http://ce.dbpedia.org/resource/
geohttp://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#
n161http://ckb.dbpedia.org/resource/
n86http://sw.cyc.com/concept/
n98http://min.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nahhttp://nah.dbpedia.org/resource/
n150http://kn.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-swhttp://sw.dbpedia.org/resource/
n19http://viaf.org/viaf/
n6http://gu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
n56http://zbw.eu/stw/mapping/dbpedia/
n79http://bs.dbpedia.org/resource/
n80http://tt.dbpedia.org/resource/
n114http://ne.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ndshttp://nds.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n27http://or.dbpedia.org/resource/
n7http://dbpedia.org/resource/File:
n26http://ky.dbpedia.org/resource/
n9http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-kuhttp://ku.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n112http://fo.dbpedia.org/resource/
n51https://www.pmel.noaa.gov/tao/drupal/disdel/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-commonshttp://commons.dbpedia.org/resource/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
n121http://mg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
n59http://am.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n166http://bn.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-pmshttp://pms.dbpedia.org/resource/
n100https://web.archive.org/web/20100504012429/http:/www.epic.noaa.gov/epic/ewb/
n93https://www.academia.edu/241829/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
n118http://dbpedia.org/resource/Pacific/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:

Statements

Subject Item
dbr:Pacific_Ocean
rdf:type
yago:YagoGeoEntity owl:Thing yago:YagoPermanentlyLocatedEntity yago:PhysicalEntity100001930 yago:BodyOfWater109225146 geo:SpatialThing yago:WikicatOceans yago:Thing100002452 dbo:River yago:Ocean109376198 dbo:NaturalPlace dbo:Place dbo:Location dbo:BodyOfWater schema:BodyOfWater schema:Place
rdfs:label
Samudra Pasifik المحيط الهادئ Oceano Pacifico Grote Oceaan 太平洋 Océan Pacifique 아시아 태평양 An tAigéan Ciúin Asia-Pasifik Tichý oceán 亚太地区 태평양 Stilla havet Azio-Pacifiko Ozeano Barea Pacific Ocean Oceano Pacífico Azië-Pacific Ασία του Ειρηνικού ωκεανού Азійсько-Тихоокеанський регіон Тихий океан Ειρηνικός Ωκεανός Oceà Pacífic آسيا والمحيط الهادئ Asia-Pazifikoa Asie-Pacifique Océano Pacífico Тихий океан Pazifischer Ozean Asia-Pacífico Азиатско-Тихоокеанский регион Pacífico (Metropolitano) Asijsko-pacifický region Ocean Spokojny Asien-Stillahavsregionen Asia Pacifica 太平洋 Àsia-Pacífic Pacifiko Asien-Pazifik Ásia-Pacífico アジア太平洋
rdfs:comment
Asien-Pazifik umfasst die Regionen in Asien, Australien und Ozeanien, die im Westpazifik oder in der Nähe davon liegen. Azië-Pacific is het deel van de wereld in of nabij de westelijke Stille Oceaan. Een nauwkeuriger omschrijving varieert, afhankelijk van de context, maar omvat over het algemeen Oost-Azië, Zuid-Azië, Zuidoost-Azië en Oceanië. Zuidwest-Azië wordt daarentegen bijna nooit opgenomen. De omschrijving Azië-Pacific wordt soms uitgebreid tot delen van Rusland (aan de noordkust van de Stille Oceaan), en landen in Amerika, aan de kust van de Oostelijke Stille Oceaan. Zo omvat de Asia-Pacific Economic Cooperation Canada, Chili, Rusland, Mexico, Peru en de Verenigde Staten. Pacifiko aŭ Pacifika Oceano, la plej granda akvokorpo en la mondo, estas oceano, nome la plej granda dividaĵo el kvin en la mondo kaj el la tuta hidrosfero, kiu okupas trionon de la supraĵo de la Tero. Etendiĝante proksimume 15 500 km de la Beringa Maro en la arkta nordo ĝis la glaciaj marĝenoj de la Maro de Ross de Antarkto en la sudo aŭ la Suda Oceano (depende de la konsidero), Pacifiko atingas sian plej grandan larĝon ĉe proksimume 5 gradoj norde latitudo, kie ĝi etendiĝis proksimume 19 800 km de Indonezio ĝis la marbordo de Kolombio. Ĝi estas limigita per la kontinentoj Azio kaj Aŭstralio okcidente kaj Ameriko oriente. La okcidentan limon de la oceano oni ofte metas ĉe la Malaka Markolo. Àsia-Pacífic és la part del món a l'oceà Pacífic occidental o a prop d'aquest. Àsia-Pacífic varia en àrea segons el context, però generalment inclou Àsia Oriental, Àsia del Sud, Sud-est asiàtic i Oceania. Àsia i el Pacífic és ara la regió líder del creixement econòmic del món i està liderant la revolució digital 5G i internet de les coses a tota la regió. アジア太平洋(アジアたいへいよう、Asia‐Pacific)は、アジアから太平洋にかけての地域である。Asia-Pacificを略してAPAC、Asia-Pac、AsPacなどと称される。この言葉が指す地域は文脈によって異なるが、通常は西太平洋とその周辺の地域を指し、東アジア(東北アジア)、南アジア、東南アジア、オセアニアが含まれる。 この用語には、北太平洋が面するロシアや、東太平洋が面するアメリカ大陸西海岸の諸国が含まれる場合もある。例えば、アジア太平洋経済協力(APEC)には、ロシア、カナダ、アメリカ合衆国、メキシコ、ペルー、チリが含まれる。世界をアメリカ・EMEA・アジア太平洋に3分割する場合の「アジア太平洋」には、中東を除くアジアの全域とオセアニアの全域が含まれる。いずれの場合も、アジアではあっても西アジアがアジア太平洋に含まれることはほとんどない(広義での「東アジア」という意味合いもある)。 全体として、「アジア太平洋」の明確な定義は存在せず、それが指す地域は文脈により異なる。この用語は1980年代後半ごろから商取引、金融、政治の分野で一般的になった。実際、この地域の経済は多様であるにもかかわらず、地域内のほとんどの国は急成長を遂げている新興市場である。 El océano Pacífico es la parte del océano mundial de mayor extensión de la Tierra. Ocupa la tercera parte de su superficie y se extiende aproximadamente 15.000 kilómetros desde el mar de Bering limitando con el Glacial Ártico por el norte, hasta los márgenes congelados del mar de Ross y limitando por el sur con la Antártida. Alcanza su mayor anchura (del orden de 19 800 km) aproximadamente a 5 grados de latitud norte, extendiéndose desde Indonesia hasta la costa de Colombia. Se entiende que el límite occidental del océano está en el estrecho de Malaca. Ο Ειρηνικός Ωκεανός είναι ο μεγαλύτερος ωκεανός της Γης και πήρε το όνομά του από τον Πορτογάλο θαλασσοπόρο Μαγγελάνο. Εκτείνεται στο ένα τρίτο της επιφάνειας της Γης με έκταση 165.250.000 χλμ² από τη Βερίγγειο θάλασσα στην Αρκτική, μέχρι τον Νότιο Ωκεανό. Στα δυτικά διαβρέχει την Ασία και την Αυστραλία, ενώ στα ανατολικά την Αμερική. Ο Ισημερινός χωρίζει νοητά των Ειρηνικό στον Βόρειο Ειρηνικό ωκεανό και τον Νότιο Ειρηνικό ωκεανό, με δύο εξαιρέσεις: τα Γκαλαπάγκος και τα Νησιά Γκίλμπερτ, τα οποία ενώ βρίσκονται βόρεια του Ισημερινού, θεωρούνται νήσοι του Νότιου Ειρηνικού. Στον Ειρηνικό βρίσκεται το βαθύτερο σημείο όλων των θαλασσών και ωκεανών της Γης, 10.911 μέτρα κάτω από την επιφάνεια της θάλασσας, στην Τάφρο των Μαριανών. Asia-Pacífico (también, Asia Pacífico) (abreviado como Asia-Pac, AsPac, APAC, APJ, JAPA o JAPAC) es la parte del mundo que se encuentra dentro o cerca del océano Pacífico occidental. La región varía de tamaño, dependiendo del contexto, pero por lo general incluye gran parte de Asia Oriental, el Sudeste Asiático y Oceanía.​ L'Asie-Pacifique ou APAC est un ensemble géographique constitué de l'Extrême-Orient, du sous-continent indien et de l'Océanie. La taille de la région d'activité socio-économique varie selon le contexte, mais intègre la plupart des pays de l'Asie de l'Est, de l'Asie du Sud, de l'Asie du Sud-Est, et de l'Océanie. The Pacific Ocean is the largest and deepest of Earth's five oceanic divisions. It extends from the Arctic Ocean in the north to the Southern Ocean (or, depending on definition, to Antarctica) in the south, and is bounded by the continents of Asia and Oceania in the west and the Americas in the east. The western Pacific has many major marginal seas, including but not limited to the South China Sea, the East China Sea, the Sea of Japan, the Sea of Okhotsk, the Philippine Sea, the Coral Sea, Java Sea and the Tasman Sea. Asien-Stillahavsregionen eller Asia Pacific (Asia-Pac, AsPac, APAC, APJ, JAPA eller JAPAC) är ett territorium vid eller i närheten av Stilla havet (även kallad Pacifiken). I olika sammanhang kan olika länder inbegripas, med det handlar vanligen om Östasien, Sydasien, Sydöstasien och Oceanien. Ibland innefattar termen också Ryssland (norra Pacifiken) och länder i Amerika med kust mot Stilla havet; i Asia-Pacific Economic Cooperation är Kanada, Chile, Ryssland, Mexiko, Peru och USA medlemmar, förutom länder i östra och södra Asien. Ти́хий океа́н (устар. Великий океан) — самый большой по площади и глубине океан на Земле. Расположен между материками Евразией и Австралией на западе, Северной и Южной Америкой на востоке, Антарктидой на юге. O Oceano Pacífico é o maior oceano da Terra, situado entre a América, a leste, a Ásia e a Austrália, a oeste, e a Antártida, ao sul. Com 180 milhões de km² de área superficial, o Pacífico cobre quase um terço da superfície do planeta e corresponde a quase metade da superfície e do volume dos oceanos. Movendo-se um globo terrestre de forma adequada é possível visualizar-se um hemisfério inteiro do planeta coberto apenas por água, ficando todos os continentes no hemisfério oposto, ocultos à visão em tal posição. Em sua essência - excluída pequena área associada ao oceano Antártico - trata-se basicamente do oceano Pacífico, cujas águas ainda avançam sobre o hemisfério não visível. Em vista da teoria das placas tectônicas e da deriva continental, sua origem remonta ao oceano único que cercava Is é an tAigéan Ciúin, nó an Ciúin-Aigéan, an mhuir is mó ar domhan. Clúdaíonn sé an tríú cuid de dhromchla an domhain, agus tá achar 179.7 milliún km² (69.4 milliún míle cearnach) aige. Leathann sé 15,500 km (9,600 míle) ó Mhuir Bheiring san Artach go himeallacha reoite san Antartach. Tá a leithead is mó soir siar timpeall cúig ghrád ó thuaidh, áit a leathann sé mórthimpeall 19,800 km (12,300 míle) ón Indinéis go chois fharraige na Colóime. Meastar go minic gurb é an áit is faide siar san Aigéan Ciúin. Tá an áit is ísle ar dhromchla an domhain—an Trinse Máirianach—san Aigéan Ciúin. Азиа́тско-Тихоокеа́нский регио́н (АТР) — политический и экономический термин, обозначающий страны, расположенные по периметру Тихого океана, и многочисленные островные государства в самом океане. АТР объединяет 58 стран и территорий, иногда к региону относят Непал, Монголию, Союз Мьянма, Индию (эти страны на карте «58 стран Азиатско-Тихоокеанского региона, основные интеграционные группировки и их взаимосвязь» закрашены полосами). На пространстве региона сосредоточены крупнейшие интеграционные группировки, в том числе Азиатско-Тихоокеанское экономическое сотрудничество (АТЭС), Ассоциация государств Юго-Восточной Азии (АСЕАН), Шанхайская организация сотрудничества (ШОС) и участники крупных организаций: Содружество Независимых Государств (СНГ), Евразийский экономический союз (ЕАЭС), Организац L'océan Pacifique est l'océan le plus vaste du globe terrestre. Le Pacifique fait partie de l'océan mondial et il comporte deux océans : le et le . Le Pacifique s'étend sur une surface de 165 250 000 km2, soit environ un tiers de la surface totale de la Terre et 21,5 millions km2 de plus que la surface totale de la planète Mars. Sa superficie est également supérieure à celle de l'ensemble des terres émergées de la planète. Il comprend l'Océanie dans sa totalité et quelques autres îles et archipels qui font traditionnellement partie de l'Asie (Japon, Philippines, Insulinde). Il est entouré par l'Amérique, le continent Antarctique, l'Australie, la Nouvelle-Guinée et l'Asie. La ligne de changement de date le traverse aux alentours du 180e méridien. Sa plus grande dimension en longitude est d Ásia-Pacífico ou Ásia Pacífico (abreviado como Asia-Pac, AsPac, APAC, APJ, JAPA ou JAPAC) é a parte do mundo dentro ou perto do Oceano Pacífico ocidental. A região varia de tamanho dependendo do contexto, mas geralmente inclui grande parte da Ásia Oriental, Sul da Ásia, Sudeste da Ásia e Oceania. O termo pode também incluir a Rússia (no Pacífico Norte), e países das Américas que estão na costa oriental do Oceano Pacífico; a Cooperação Econômica Ásia-Pacífico, por exemplo, inclui Canadá, Chile, Rússia, México, Peru e Estados Unidos. المحيط الهادئ (كما كان يُعرف باسم البحر الكاهل) هو أكبر مسطح مائي على وجه كوكب الأرض. يمتد من القطب الشمالي شمالاً إلى المحيط المتجمد الجنوبي جنوباً، ويحده من آسيا وأستراليا غرباً والأمريكيتان شرقاً. يغطي مساحته 169.2 مليون كم² (64.1 مليون ميل²). أي يغطي ما يقارب 46% من إجمالي مساحة البحار و30% من المساحة الإجمالية للكرة الأرضية أي الثلث. يقسمه خط الاستواء إلى المحيط الهادئ الشمالي والمحيط الهادئ الجنوبي. خندق ماريانا شمال غرب المحيط الهادئ يعد أعمق نقطة في العالم، يصل عمقه إلى 10911 متر (35797 قدم). 亞太地區,全稱為亞洲及太平洋地區(英語:Asia-Pacific),縮寫為APAC,是西太平洋地區周邊國家包括島嶼的總稱。有時,亦被稱之為亞大地區,寓意為亞洲和大洋洲地區。 Samudra Pasifik (bahasa Inggris: Pacific Ocean) adalah samudra terbesar di dunia, yang mencakup sekitar sepertiga luas permukaan Bumi, dengan luas permukaan 165.250.000 km². Panjangnya sekitar 15.500 km dari Laut Bering di Arktik hingga batasan es di Laut Ross di Antartika di selatan. Samudra Pasifik mencapai lebar timur-barat terbesarnya pada sekitar 5 derajat U garis lintang, di mana ia terbentang sekitar 19.800 km dari Indonesia hingga pesisir Kolombia. Batas sebelah barat samudra ini berada di sekitaran Selat Malaka. Titik terendah permukaan Bumi, yaitu Palung Mariana juga berada di Samudra Pasifik. Samudra ini terletak di antara Asia dan Australia di sebelah barat, Amerika di sebelah timur, Antartika di sebelah selatan dan Samudra Arktik di sebelah utara. De Grote Oceaan of Stille Oceaan (informeel: Stille Zuidzee, soms ook Pacifische Oceaan of kortweg Pacífico, zoals de ontdekkingsreiziger Ferdinand Magellaan de oceaan noemde,) is een oceaan die ligt tussen Oost-Azië, Noord- en Zuid-Amerika en Australië. De oceaan grenst in het noorden aan de Noordelijke IJszee en in het zuiden aan de Zuidelijke Oceaan. Het is de grootste oceaan op Aarde met een oppervlakte van 165,2 miljoen km², oftewel 32% van de aardoppervlakte; inclusief randzeeën bedraagt de watermassa zelfs 35% van het totale aardoppervlak. 太平洋(たいへいよう)とは、アジア(あるいはユーラシア)、オーストラリア、南極、南北アメリカの各大陸に囲まれる、世界最大の海洋のこと。大西洋やインド洋とともに、三大洋の1つに数えられる。日本列島も太平洋の周縁部に位置する。面積は約1億5555万7千平方キロメートルであり、全地表の約4分の1にあたる。英語名からパシフィックオーシャン(Pacific ocean)とも日本語で表記されることもある。 Per Asia Pacifica o Asia Pacifico (APAC) di solito s'intende l'insieme delle nazioni asiatiche ed oceaniane le cui coste sono bagnate dall'Oceano Pacifico. Stati dell'Asia Pacifica Quest'elenco comprende: Azio-Pacifiko estas la mondoparto en aŭ proksime al la okcidenta Pacifika Oceano. Pli preciza priskribo varias laŭ kunteksto, sed ĝenerale inkluzivas Orientan Azion, Sudan Azion, Sud-Orientan Azion kaj Oceanion. Sud-Okcidenta Azio, aliflanke, preskaŭ neniam estas inkluzivita. La priskribo Azio-Pacifiko foje estas etendita al partoj de Rusio (sur la norda marbordo de la Pacifika Oceano), kaj landoj en la Amerikoj, ĉe la marbordo de la orienta Pacifiko. Ekzemple, la Azia-Pacifika Ekonomia Kunlaboro inkluzivas Kanadon, Ĉilion, Rusion, Meksikon, Peruon kaj Usonon . 太平洋(英语:Pacific Ocean)是地球上五大洋中面积最大的洋,面積1.6525億平方公里,它從北冰洋一直延伸至南冰洋,其西面为亞洲、大洋洲,東面为美洲,覆蓋着地球約46%的水面及約32%的總面積,比地球上所有陸地面積的總和還要大。赤道将太平洋分為北太平洋及南太平洋。北面連接白令海峽,南面則以南緯60度為界。 位于北太平洋西侧的馬里亞納海溝是地球表面最深的位置。海沟最大深度为海平面下 10,911米(35,797英尺)。 太平洋之名稱起源自拉丁文「Mare Pacificum」,意為「靜海」,由航海家麥哲倫命名。受雇于西班牙的葡萄牙航海家麥哲倫於1520年10月,率領5艘船從大西洋找到了一個西南出口(麥哲倫海峽)向西航行,經過38天的驚濤駭浪後到達一個平靜的洋面,他因稱之為太平洋。 Ως Ασία του Ειρηνικού ωκεανού αναφέρεται το σύνολο των χωρών που βρίσκονται κοντά στο δυτικό τμήμα του Ειρηνικού ωκεανού και περιλαμβάνει την Ανατολική Ασία, τη Νοτιοανατολική Ασία, τη Νότια Ασία, την Αυστραλία και την Ωκεανία. Ocean Spokojny, Pacyfik, Ocean Wielki – największy, najgłębszy i najstarszy, obok Atlantyku, zbiornik wodny na Ziemi. Z powierzchnią równą 155,6 mln km² zajmuje 30% całej powierzchni Ziemi. Oficjalna polska nazwa tego oceanu, zatwierdzona przez Komisję Standaryzacji Nazw Geograficznych, to Ocean Spokojny. Ти́хий океа́н, Великий океан — частина Світового океану. Обмежений материками Євразія і Австралія на заході, Північна і Південна Америка на сході, лінією, що проходить між півостровами Чукотським (мис ) і Сьюард на півночі, Південним океаном на півдні. Найбільший з океанів на Землі. Площа з морями близько 180 мільйонів км² (1/3 поверхні земної кулі та 1/2 Світового океану), об'єм води 710 мільйонів км³. Найглибший басейн Світового океану, середня глибина — 3 980 м, максимальна глибина — 11 022 м (Маріанська западина).Солоність води не дуже велика і коливається в межах від 30 до 31% ( 다른 뜻에 대해서는 태평양 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 태평양(太平洋, 영어: Pacific Ocean)은 오대양의 하나로 세계에서 가장 큰 대양이다. 지구 표면의 1/3을 차지하며, 표면적은 1억 6525만km2이다. 이는 지구상의 모든 대륙을 합친 것보다 넓고 세계 바다 면적의 반을 차지한다.북극권의 베링해부터 남극 대륙의 로스해까지 뻗어 있으며, 인도네시아부터 콜롬비아까지 동서로 뻗어 있다. 태평양의 서쪽 극은 믈라카 해협이다. 적도를 기준으로 북쪽을 북태평양, 남쪽을 남태평양으로 나누어 부르기도 한다. 1513년 9월 25일에 스페인 탐험가 바스코 누녜스 데 발보아가 유럽인으로는 최초로 태평양을 발견했다. 태평양이라는 이름은 마젤란 해협을 통과한 후 1520년 11월 28일에 태평양 횡단을 위해 항해를 재개하면서 마젤란이 붙였다. Asijsko-pacifický region je neformální označení části světa nacházející se v okolí západního pobřeží Tichého oceánu. Obvykle se rozumí jako shrnující společné označení pro oblasti východní Asie, jihovýchodní Asie, Oceánie. Často je zahrnuta i jihovýchodní část jižní Asie (byť ta ve skutečnosti leží spíše u Indického oceánu). Někdy bývá zahrnut i ruský Dálný východ a Mongolsko. Významná část zemí regionu je součástí Asijsko-pacifického hospodářského společenství (APEC) a některé země jsou i signatáři Transpacifického partnerství (TPP) a Regionálního ekonomického partnerství (RCEP). Asia-Pasifik adalah wilayah yang mencakup Asia Timur, Asia Tenggara dan Australasia di dekat Laut Pasifik, ditambah negara-negara di laut Pasifik (Oceania). Walaupun deskripsi geografis kurang tepat, istilah Asia-Pasifik menjadi dikenal pada sekitar tahun 1980-an sewaktu pertumbuhan ekonomi pada wilayah ini dalam hal perdagangan saham, perdagangan umum dan bentuk lain dari interaksi ekonomi dan politik menjadi topik pembicaraan.Dimasukkannya negara-negara di kawasan Oceania seperti Australia dan Selandia Baru adalah berdasarkan relasi ekonomi di antara negara-negara tersebut dan mitra dagang mereka di wilayah Asia Timur hingga ke utara. Ozeano Barea edo Ozeano Pazifikoa Lurreko ur masarik handiena da, bere azalera osoaren heren bat hartzen duena. Bering itsasotik, Artikoan, Rosseko itsasoraino, Antartikan, zabaltzen da 15.000 kilometroz. 25.000 irla inguru ditu bere uretan, gehienak ekuatore lerroaren hegoaldean kokatuta. 166,2 milioi km²-ko azalera betetzen du. Asia, Amerika, Ozeania eta Antartika kontinenteak bainatzen ditu. 아시아 태평양(亞細亞 太平洋, 영어: Asia-Pacific)은 태평양 서부 연안 지역을 가리키는 말이다. 동북아시아, 동남아시아, 오스트레일리아, 오세아니아를 포함한다. 아태지역(亞太地域)이라고도 한다. 경우에 따라 남아시아나 러시아의 극동, 아메리카 대륙의 태평양 연안 국가를 포함하기도 한다. 예컨데 아시아 태평양 경제협력체에는 러시아와 캐나다, 미국, 멕시코, 페루, 칠레 등이 회원국으로 참여하고 있다. Asia-Pazifikoa edo APAC Ozeano Barearen mendebaldeko eremuari deritzo. Ekialdeko Asia, Hego-ekialdeko Asia, Ozeania eta Australasia hartzen ditu behe barnean. Азійсько-Тихоокеанський регіон — політичний і економічний термін, що позначає країни, розташовані по периметру Тихого океану і численні острівні держави в самому океані. Найбільшими містами регіону є Шанхай, Гонконг, Сінгапур, Куала-Лумпур, Сеул, Токіо, Лос-Анджелес, Сідней, Мельбурн, Сан-Франциско, Сієтл та Ванкувер. Штаб-квартири багатьох міждержавних і недержавних організацій Азійсько-Тихоокеанського регіону розташовані в Гонолулу (Гаваї). L'oceà Pacífic o simplement el Pacífic és el cos d'aigua més gran del món. Aquest oceà cobreix una tercera part de la superfície terrestre, amb una àrea de 179,7 milions de km². S'estén uns 15.500 km des del mar de Bering, al nord de l'Àrtic, fins als marges gelats de l'Antàrtida (el mar de Ross) al Sud; el Pacífic ateny la seva màxima amplitud E-O aproximadament a 5 graus de latitud Nord, on s'estén per uns 19.800 km, des d'Indonèsia fins a la costa de Colòmbia. El límit occidental de l'oceà se situa sovint a l'estret de Malacca. El punt de més fondària de la superfície terrestre, la fossa de les Mariannes, està ubicat al Pacífic. Tichý oceán nebo Pacifik (odvozené přídavné jméno tichomořský nebo pacifický) je největší oceán na Zemi. Rozlohou 165,25 milionů km² je větší než všechna pevnina o ploše 148,94 milionů km². Der Pazifische Ozean (lateinisch pacificus ‚friedlich‘), auch Pazifik, Stiller Ozean oder Großer Ozean genannt, ist der größte und tiefste Ozean der Erde und grenzt an alle anderen Ozeane. Die Pazifische Küste erstreckt sich, im Uhrzeigersinn über Neuseeland, Australien, Ostasien und die Westküste von Nord- und Südamerika. L'oceano Pacifico è la più vasta distesa d'acqua della Terra, sia per superficie sia per volume. Inizialmente noto come Mare del Sud, nel mondo occidentale fu scoperto da Vasco Núñez de Balboa solo nel 1513, poi ribattezzato da Magellano per via delle sue acque calme durante la spedizione che il navigatore portoghese intraprese nel 1519 e nella quale compì la prima circumnavigazione del globo. منطقة اسيا والمحيط الهادئ (اسيا - المحيط الهادئ) وهي جزء من العالم يقع غرب المحيط الهادئ. المنطقة تختلف في الحجم بالاعتماد على السياق الذي يعتبر ضمنها، ولكن وبشكل اساسي فهي تشمل معظم شرق آسيا، جنوب آسيا، جنوب شرق آسيا واوقيانوسيا. المصطلح قد يشمل روسيا (بالجزء الشمالي من المحيط الهادئ وبلدان الامريكتين التي تقع على الساحل في شرق المحيط الهادئ؛ منتدى التعاون الاقتصادي لدول آسيا والمحيط الهادئ مثلا يشمل تشيلي، كندا، روسيا، المكسيك، البيرو والولايات المتحدة. بصورة عامة يظهر انه لا يوجد تعريف واضح لمنطقة اسيا والمحيط الهادئ والمناطق المشمولة بها تتغير بحسب السياق. Stilla havet, även Stora oceanen eller Pacifiken, är världens största ocean. Det sträcker sig från Norra ishavet i norr till den Antarktiska oceanen i söder, och separerar Asien och Australien i väst från Amerika i öst. Stilla havet upptar en yta av cirka 166 miljoner kvadratkilometer, vilket motsvarar omkring 32 procent av jordens totala yta (510 miljoner kvadratkilometer), och cirka 46 procent av jordens totala vattenyta (361 miljoner kvadratkilometer). Stilla havet är även världens djupaste hav, med ett medeldjup på 4 280 meter och ett maxdjup på 11 034 meter. Pacífico es una estación intermedia del Metropolitano en la ciudad de Lima. Está ubicada en la intersección de la avenida Túpac Amaru con la avenida El Pacífico en el distrito de San Martín de Porres.
rdfs:seeAlso
dbr:New_Imperialism dbr:Great_Pacific_garbage_patch
foaf:name
Pacific Ocean
skos:exactMatch
n61:i85934
dbp:name
Pacific Ocean
geo:lat
0.0
geo:long
-160.0
foaf:depiction
n9:Ortelius_-_Maris_Pacifici_1589.jpg n9:Pacific_Ring_of_Fire.svg n9:Typhoon_Tip_(1979)_peak_intensity.jpg n9:AS11-36-5349_(21514612649).jpg n9:Sunset_Marina.jpg n9:Chronological_dispersal_of_Austronesian_people_across_the_Pacific.svg n9:Iss007e10807.jpg n9:El_nino_north_american_weather.png n9:Ladrilleros_Beach_Colombia.jpg n9:TahitiDupetitThouars.jpg n9:Waldseemuller_map_2.jpg n9:20200926fukushima01.jpg n9:Tahuna_maru_islet_Raroia.jpg n9:Carta_universal_en_que_se_contiene_todo_lo_que_del_mundo_se_ha_descubierto_fasta_agora_hizola_Diego_Ribero_cosmographo_de_su_magestad,_ano_de_1529,_en_Sevilla.jpg n9:SpanishPacific.svg n9:Fijian_double_canoe,_model,_Otago_Museum,_2016-01-29.jpg n9:South_Tarawa_from_the_air.jpg n9:Los_Molinos.jpg n9:Mount_Saint_Helens,_June_2020.jpg n9:Ulawun.jpg n9:Pacific_Culture_Areas.png n9:Trieste_(23_Jan_1960).jpeg n9:Pacific-garbage-patch-map_2010_noaamdp.jpg n9:Marine_debris_on_Hawaiian_coast.jpg n9:Pacific_Basin_Island_Geography.jpg n9:Pacific_Ocean_-_en.png
dcterms:subject
dbc:Pacific_Ocean dbc:Oceans dbc:Oceans_surrounding_Antarctica
dbo:wikiPageID
23070
dbo:wikiPageRevisionID
1123775355
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Marshall_Islands dbr:Caroline_Islands dbr:Australia_(continent) n7:SpanishPacific.svg dbr:Tianjin n7:Chronological_dispersal_of_Austronesian_people_across_the_Pacific.svg n7:Mount_Saint_Helens,_June_2020.jpg dbr:Tropical_cyclone dbr:San_Francisco,_California dbr:Costa_Rica dbr:Mega-annum dbr:Dalian dbr:Francisco_Serrão dbr:War_of_the_Pacific dbr:Lesser_Sunda_Islands dbr:Chilean_Sea dbr:Aleutian_Current dbr:Antarctic dbr:Rodinia dbr:Pacific_Time_Zone dbc:Pacific_Ocean dbr:Society_Islands dbr:Pacific_War dbr:Discharge_of_radioactive_water_of_the_Fukushima_Daiichi_Nuclear_Power_Plant dbr:China dbr:Vietnam dbr:Pearl dbr:Ho_Chi_Minh_City dbr:La_Niña dbr:Sibuyan_Sea dbr:Oceania dbr:Antarctica dbr:Austral_Islands dbr:Atoll dbr:Pacific_hurricane dbr:Manta,_Ecuador dbr:Indigenous_Australians n7:Marine_debris_on_Hawaiian_coast.jpg dbr:Hydrosphere dbr:Flores_Sea dbr:Baker_Island n7:Waldseemuller_map_2.jpg dbr:Chile dbr:Banda_Sea dbr:Willem_Janszoon dbr:Spanish_expeditions_to_the_Pacific_Northwest dbr:Taiwanese_aborigines dbr:Concepción,_Chile dbr:Seattle dbr:Busan dbr:Australia dbr:Magellan–Elcano_circumnavigation n7:Pacific_Culture_Areas.png dbr:Eastern_Hemisphere dbr:Palau dbr:Maritime_Southeast_Asia dbr:El_Niño dbr:Marquesas_Islands dbr:Nuclear_test dbr:James_Cook dbr:Nouméa dbr:Tokelau dbr:Micronesia dbr:Remote_Oceania dbr:Mangareva_Islands dbr:Jorge_Álvares dbr:Cape_Horn dbr:Becquerel dbr:Victoria,_British_Columbia dbr:Equator dbr:Vitus_Bering dbr:Cebu_City dbr:Yap dbr:Plate_tectonics dbr:Isthmus_of_Panama dbr:Felsic dbr:University_of_Hawaii_Press dbr:Western_Hemisphere dbr:Peru dbr:Kaohsiung dbr:Seven_Seas dbr:List_of_islands_in_the_Pacific_Ocean dbr:Gulf_of_Carpentaria dbr:Hualien_City dbr:Westerlies dbr:Mars_96 dbr:Hong_Kong dbc:Oceans dbr:Land_and_water_hemispheres dbr:Austroasiatic_languages dbr:Bougainville_Island dbr:Tropical_cyclone_basins dbr:Overfishing dbr:Corinto,_Nicaragua dbr:Auckland dbr:HMS_Challenger_(1858) dbr:Mainland_Southeast_Asia dbr:Puerto_San_José dbr:Volcano dbr:Kermadec_Islands dbr:Greenland dbr:Sendai dbr:South_Equatorial_Current dbr:Banaba_Island dbr:Abel_Tasman dbr:Gulf_of_Panama dbr:Gulf_of_Papua dbr:Mexico dbr:Alaska dbr:Whangārei dbr:Brisbane n7:Pacific_Basin_Island_Geography.jpg dbr:Manus_Island dbr:60th_parallel_south dbr:Gulf_of_Tonkin dbr:Subduction dbr:Austronesian_peoples dbr:45th_parallel_north dbr:Wet_season dbr:First_Kamchatka_expedition dbr:Terra_Australis dbr:Hawaii dbr:Yokohama dbr:Malaspina_Expedition dbr:Colombia dbr:Tonga dbr:Earthquake dbr:Pierre-Antoine_Véron dbr:South_Pacific_tropical_cyclone dbr:Leakage_of_radioactive_water_of_the_Fukushima_Daiichi_Nuclear_Power_Plant dbr:Manila dbr:Los_Angeles dbr:Fobos-Grunt dbr:Tonga_Trench dbr:Bering_Strait dbr:Marginal_sea dbr:French_Polynesia dbr:Fish dbr:Aleutian_Islands dbr:Cambodia dbr:Tasman_Sea dbr:International_Date_Line dbr:Manila_Bay n7:Pacific-garbage-patch-map_2010_noaamdp.jpg dbr:Koro_Sea dbr:Wellington dbr:Northern_Hemisphere dbr:Tasmania dbr:Arctic dbr:Shizuoka_City dbr:Trade_winds dbr:Yokosuka dbr:Kamchatka_Peninsula dbr:Clipperton_Island dbr:Sorsogon_City dbr:Great_Northern_Expedition dbr:Bohai_Sea dbr:Macau dbr:Osaka dbr:Louis_Antoine_de_Bougainville dbr:Lashed-lug dbr:British_Columbia dbr:Tokyo dbr:Suva dbr:Anadyr_(town) dbr:Vladivostok n7:Sunset_Marina.JPG dbr:Philippine_Sea dbr:Petroleum dbr:Celebes_Sea dbr:Timor-Leste dbr:Maris_Pacifici dbr:Mare_clausum dbr:Trans-Pacific_Partnership dbr:Policarpo_Toro dbr:Taiwan dbr:Santa_Cruz_Islands dbr:Kuril_Islands dbr:Yellow_Sea dbr:Imperialism dbr:Sardine dbr:Salinity dbr:Guam dbr:Ring_of_Fire dbr:El_Salvador dbr:Monsoon dbr:Sovereign_state dbr:North_Island dbr:Marine_pollution dbr:Martin_Waldseemüller dbr:Andes dbr:Halmahera_Sea dbr:Nagoya dbr:Lagoon dbr:Dunedin dbr:USS_Tuscarora_(1861) dbr:Island_Melanesia dbr:Esmeraldas,_Ecuador dbr:Upper_Atmosphere_Research_Satellite dbr:San_Francisco_Bay_Area n7:Fijian_double_canoe,_model,_Otago_Museum,_2016-01-29.jpg dbr:Russia dbr:Gilbert_Islands dbr:Fiji dbr:Northern_Mariana_Islands dbr:Horizon_Deep dbr:Natural_gas dbr:Drake_Passage dbr:Papua_New_Guinea dbr:Typhoon dbr:Bering_Sea dbr:Timor_Sea dbr:Pitcairn_Islands dbr:Bismarck_Archipelago dbr:Americas dbr:Swordfish dbr:Vasco_Núñez_de_Balboa dbr:Melanesians dbr:Torres_Strait dbr:Hawaiian–Emperor_seamount_chain dbr:Andesite_line dbr:Ocean_gyre dbr:Midway_Atoll dbr:Crab_claw_sail dbr:Pole_of_inaccessibility dbr:Solomon_Islands dbr:Indian_Ocean dbr:Guatemala dbr:Bismarck_Sea dbr:Tandag_City dbr:Honduras dbr:Tropical_storm dbr:Wake_Island dbr:California_Current dbr:Pangea dbr:Seto_Inland_Sea dbr:Makassar dbr:Panthalassa dbr:Panama dbr:Pacific_Rim n118:Chocó_natural_region n7:Pacific_Ring_of_Fire.svg dbr:Juan_Sebastián_Elcano dbr:List_of_rivers_of_the_Americas_by_coastline dbr:Makatea dbc:Oceans_surrounding_Antarctica dbr:Samoa dbr:Cape_York_Peninsula dbr:Pacific_Alliance dbr:Kuroshio_Current n7:South_Tarawa_from_the_air.jpg dbr:Panama_City dbr:Portuguese_Malacca dbr:Sundaland dbr:Polynesia dbr:University_of_British_Columbia_Press dbr:South_China_Sea dbr:Apia dbr:Melbourne dbr:Norfolk_Island dbr:Kiribati dbr:World_Ocean dbr:Circumnavigation dbr:Pasifika dbr:António_de_Abreu dbr:Shanghai dbr:Cape_of_Good_Hope dbr:Jayapura dbr:Visayan_Sea dbr:Thailand dbr:Maluku_Islands dbr:Charles_Darwin dbr:Easter_Island dbr:Tuamotus dbr:Aru_Islands_Regency dbr:Canada dbr:Sulu_Sea dbr:Howland_Island dbr:Southeast_Indian_Ridge dbr:Madagascar dbr:East_Pacific_Rise dbr:Australasian_Mediterranean_Sea dbr:Abraham_Ortelius dbr:Buka,_Papua_New_Guinea dbr:Tokyo_Bay dbr:United_States_Navy dbr:Manila_galleon dbr:Coriolis_effect dbr:Tuna dbr:Geology_of_Indonesia dbr:Australasian_snapper dbr:Macquarie_Island dbr:Arctic_Ocean dbr:Cook_Islands dbr:Kiwa_(mythology) dbr:Singapore dbr:Mariana_Trench dbr:Pacific-Antarctic_Ridge dbr:South_Korea dbr:New_Taipei_City dbr:Afonso_de_Albuquerque dbr:Extratropical_cyclone dbr:Oakland dbr:Acapulco dbr:Challenger_Deep dbr:Johnston_Island dbr:East_Asia dbr:Pacific_Proving_Grounds dbr:Outrigger_boat dbr:Nuclear_weapon dbr:Solomon_Sea dbr:Jarvis_Island dbr:Guayaquil dbr:Comoros dbr:Christchurch dbr:Volcanism n7:TahitiDupetitThouars.jpg dbr:Kingman_Reef dbr:Yokohama,_Japan dbr:Tuvalu dbr:Marquesas dbr:Indonesia dbr:Louisville_Ridge dbr:Pacific_coast dbr:Sea_of_Japan dbr:South_Pole dbr:Brunei dbr:Rapanui dbr:Palmyra_Atoll dbr:Philippines dbr:Antarctic_Circumpolar_Current dbr:Anchorage,_Alaska n7:Typhoon_Tip_(1979)_peak_intensity.jpg dbr:El_Niño_Southern_Oscillation n7:El_nino_north_american_weather.png dbr:Juan_de_Fuca_Ridge dbr:Sea_of_Okhotsk n7:Trieste_(23_Jan_1960).jpeg dbr:University_of_Minnesota_Press n7:Ulawun.jpg dbr:Rapa_Nui dbr:Nakhodka dbr:New_Caledonia dbr:Malaysia dbr:Long_Beach,_California dbr:Callao dbr:Nauru dbr:Salmon dbr:North_Korea dbr:Gulf_of_California dbr:Seamounts dbr:North_Equatorial_Current dbr:Spanish_East_Indies dbr:Gulf_of_Alaska dbr:Gulf_of_Anadyr dbr:Haiphong dbr:Tijuana dbr:Catamaran dbr:Galápagos_Islands dbr:Seram_Sea dbr:15th_parallel_north dbr:Dead_zone_(ecology) dbr:Marianas_Islands dbr:Paleolithic dbr:HMS_Beagle dbr:Southern_Ocean dbr:United_States dbr:Nicaragua dbr:Lapita_culture dbr:Southern_Hemisphere dbr:Buenaventura,_Valle_del_Cauca dbr:Guangzhou dbr:Pacific_Northwest dbr:Diogo_Ribeiro dbr:Jet_stream dbr:Ross_Sea dbr:Asia dbr:Gulf_of_Thailand dbr:Johor_Bahru dbr:Shellfish dbr:Bali_Sea dbr:National_Geographic_Society dbr:Austronesian_expansion dbr:Pedro_Fernandes_de_Queirós dbr:Mar_de_Grau dbr:Great_Pacific_garbage_patch dbr:Admiralty_Islands dbr:Asia-Pacific_Economic_Cooperation dbr:Ferdinand_Magellan dbr:Zona_Sur dbr:5th_parallel_north dbr:Bangkok dbr:Lima dbr:Salish_Sea dbr:Los_Molinos,_Chile dbr:Spice_Islands dbr:San_Diego dbr:Wallis_and_Futuna dbr:Magadan dbr:Marine_debris dbr:Valparaíso dbr:Hypoxia_(environmental) dbr:Tahiti dbr:Vanuatu dbr:Strait_of_Magellan dbr:Strait_of_Malacca dbr:Tsunami dbr:New_Zealand dbr:Japan dbr:Bohol_Sea dbr:Keelung dbr:Papeete dbr:Astronomer dbr:180th_meridian dbr:Seamount dbr:Igneous_rock dbr:Miguel_López_de_Legazpi dbr:Niue dbr:Arafura_Sea n7:20200926fukushima01.jpg dbr:Natural_delimitation_between_the_Pacific_and_South_Atlantic_oceans_by_the_Scotia_Arc dbr:Ecuador dbr:Melanesia dbr:Starbuck_Island dbr:Sirena_Deep dbr:Fertilizer dbr:Vancouver dbr:Hotspot_(geology) dbr:Herring dbr:Machala dbr:East_Asian_peoples n7:AS11-36-5349_(21514612649).jpg dbr:American_Cordillera dbr:Great_Barrier_Reef n7:Iss007e10807.jpg dbr:Federated_States_of_Micronesia dbr:Mafic dbr:50th_parallel_south dbr:Humboldt_Current dbr:Savu_Sea dbr:Coral_Sea dbr:Mazatlán dbr:Coral_Sea_Islands dbr:Portland,_Oregon dbr:Neolithic dbr:Molucca_Sea dbr:East_China_Sea dbr:New_Guinea dbr:Luís_Vaz_de_Torres dbr:Negritos dbr:Vancouver_Island dbr:Kiritimati dbr:Java_Sea dbr:American_Samoa dbr:Mariana_Islands dbr:1965_Philippine_Sea_A-4_incident dbr:Sydney dbr:Coral_reef dbr:Honolulu
dbo:wikiPageExternalLink
n33:greatestdepthspr00soul n51: n53:books%3Fid=AN8486A8fMcC&pg=PA15%7Cyear=1998%7Cpublisher=editorips@usp.ac.fj%7Cisbn=978-982-02-0129-3 n33:oceanofdestinyco0000lowe n93:Finding_the_Pacific_World n100: n33:lostparadiseexpl00came n134:9018 n53:books%3Fid=0121vD9STIMC&pg=PA901%7Cyear=1999%7Cpublisher=Taylor n147: n151: n168:
owl:sameAs
n6:પ્રશાંત_મહાસાગર dbpedia-eu:Asia-Pazifikoa dbpedia-oc:Ocean_Pacific n13:Номхон_далай dbpedia-da:Stillehavet dbpedia-lmo:Ucean_Pacifich dbpedia-fy:Grutte_Oseaan dbpedia-sq:Oqeani_Paqësor wikidata:Q1070940 n25:Pacific_Ocean n26:Тынч_океан n27:ପ୍ରଶାନ୍ତ_ମହାସାଗର dbpedia-commons:Pacific_Ocean n29:Pacific%20Ocean dbpedia-eo:Pacifiko dbpedia-th:มหาสมุทรแปซิฟิก dbpedia-bg:Тихи_океан dbpedia-id:Asia-Pasifik dbpedia-mk:Тихи_Океан dbpedia-ar:آسيا_والمحيط_الهادئ dbpedia-sv:Asien-Stillahavsregionen dbpedia-ja:アジア太平洋 dbpedia-ga:An_tAigéan_Ciúin dbpedia-lb:Pazifik dbpedia-is:Kyrrahaf dbpedia-sv:Stilla_havet dbpedia-et:Vaikne_ookean dbpedia-it:Oceano_Pacifico dbpedia-sl:Tihi_ocean dbpedia-sk:Tichý_oceán dbpedia-th:เอเชียแปซิฟิก dbpedia-fr:Océan_Pacifique n47:ایشیا_بحر_الکاہل n48:Sjtille_Oceaan dbpedia-fa:اقیانوس_آرام dbpedia-ku:Okyanûsa_Mezin n52:Samudra_Pasifik dbpedia-als:Pazifischer_Ozean dbpedia-gd:Cuan_Sèimh n58:Påjhûle_Oceyan n59:ሰላማዊ_ውቅያኖስ dbpedia-pms:Océan_Passìfich n63:Oceano_Pacific dbpedia-zh:太平洋 dbpedia-no:Stillehavet dbpedia-la:Oceanus_Pacificus dbpedia-an:Ocián_Pacifico dbpedia-nl:Azië-Pacific dbpedia-pt:Oceano_Pacífico n70:प्रशान्तमहासागरः dbpedia-eo:Azio-Pacifiko dbpedia-ko:태평양 dbpedia-pnb:ایشیا-بحرالکاہل dbpedia-war:Kalawdan_Pacifico n74:အာရှ-ပစိဖိတ် dbpedia-fr:Asie-Pacifique n75:آروم_اوقیانوس yago-res:Pacific_Ocean n77:Чуумпу_далай n78:Խաղաղ_օվկիանոս n79:Azija-Pacifik n80:Тын_океан n19:316732494 dbpedia-io:Oceano_Pacifiko dbpedia-ka:წყნარი_ოკეანე dbpedia-nah:Pacífico_ailhuicatl n85:Ocèanu_Pacìficu n86:Mx4rvVjgu5wpEbGdrcN5Y29ycA n87:Oceano_Pacifeco n88:Samudra_Pasifik dbpedia-af:Stille_Oseaan dbpedia-cs:Tichý_oceán n91:Уқёнуси_Ором n79:Tihi_okean dbpedia-cy:Y_Cefnfor_Tawel n94:प्रशान्त_महासागर dbpedia-vi:Châu_Á–Thái_Bình_Dương dbpedia-simple:Pacific_Ocean dbpedia-be:Ціхі_акіян n98:Lautan_Pasifik dbpedia-vi:Thái_Bình_Dương n99:Тымыҡ_океан dbpedia-simple:Asia_Pacific dbpedia-fi:Tyynimeri dbpedia-el:Ασία_του_Ειρηνικού_ωκεανού n103:Лăпкă_океан dbpedia-bar:Pazifik dbpedia-nds:Pazifische_Ozean n106:Тийна_океан dbpedia-ru:Тихий_океан n108:పసిఫిక్_మహాసముద్రం dbpedia-el:Ειρηνικός_Ωκεανός n74:ပစိဖိတ်_သမုဒ္ဒရာ dbpedia-mk:Азија-Тихоокеанија n110:4044981-6 dbpedia-ms:Lautan_Pasifik dbpedia-be:Азіяцка-Ціхаакіянскі_рэгіён n112:Kyrrahavið n113:9hA6 n114:प्रशान्त_महासागर dbpedia-ro:Oceanul_Pacific dbpedia-de:Pazifischer_Ozean n117:प्रशान्त_महासागर n88:Asia-Pasifik dbpedia-ko:아시아_태평양 n94:एशिया-प्रशांत dbpedia-fa:آسیا-اقیانوسیه dbpedia-cy:Asia-Cefnfor_Tawel dbpedia-hu:Csendes-óceán dbpedia-sh:Tihi_ocean n121:Ranomasimbe_Pasifika n106:Азин-Тийнаокеанан_регион n122:Osèano_Pasìfego dbpedia-sr:Тихи_океан dbpedia-ca:Àsia-Pacífic dbpedia-os:Сабыр_фурд n126:ਏਸ਼ੀਆ-ਪ੍ਰਸ਼ਾਂਤ n127:ශාන්තිකර_සාගරය dbpedia-es:Océano_Pacífico wikidata:Q98 n129:Klusais_okeāns n130:المحيط_الهادى n126:ਪ੍ਰਸ਼ਾਂਤ_ਮਹਾਂਸਾਗਰ n132: dbpedia-es:Pacífico_(Metropolitano) freebase:m.05rgl dbpedia-id:Samudra_Pasifik dbpedia-uk:Азійсько-Тихоокеанський_регіон dbpedia-zh:亚太地区 n136:بؤیوک_اوقیانوس dbpedia-he:האוקיינוס_השקט n138:Tinch_okeani dbpedia-br:Meurvor_Habask dbpedia-ms:Asia-Pasifik dbpedia-nn:Stillehavet n141:Ramusis_vandenynas dbpedia-ja:太平洋 dbpedia-sw:Pasifiki n19:304910555 dbpedia-hsb:Ćichi_ocean dbpedia-de:Asien-Pazifik dbpedia-ca:Oceà_Pacífic dbpedia-az:Sakit_okean dbpedia-nl:Grote_Oceaan n145:அமைதிப்_பெருங்கடல் dbpedia-kk:Тынық_мұхит n145:ஆசிய_பசிபிக் dbpedia-eu:Ozeano_Barea n148:Océanu_Pacíficu n149:Oseyan_Pasifik dbpedia-pt:Ásia-Pacífico dbpedia-cs:Asijsko-pacifický_region n150:ಪೆಸಿಫಿಕ್_ಮಹಾಸಾಗರ n152:Kadagatang_Pasipiko dbpedia-pnb:پیسفک_ساگر dbpedia-mr:प्रशांत_महासागर n154:Thakisqa_Hatunqucha dbpedia-tr:Asya-Pasifik dbpedia-ar:المحيط_الهادئ n157:Pacific_Ocean dbpedia-gl:Océano_Pacífico wikidata:Q17624251 n159:Шӹпӓн_океан n160:פאציפישער_אקעאן dbpedia-it:Asia_Pacifica dbpedia-tr:Büyük_Okyanus dbpedia-uk:Тихий_океан n47:بحر_الکاہل n161:زەریای_هێمن dbpedia-hr:Tihi_ocean dbpedia-pl:Ocean_Spokojny dbpedia-yo:Òkun_Pàsífíkì n165:Asya-Pasipiko dbpedia-es:Asia-Pacífico n166:প্রশান্ত_মহাসাগর n167:ശാന്തസമുദ്രം dbpedia-ru:Азиатско-Тихоокеанский_регион n165:Karagatang_Pasipiko
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Okina dbt:Short_description dbt:Wiktionary dbt:Snd dbt:Expand_section dbt:See_also dbt:Rp dbt:Authority_control dbt:Use_American_English dbt:Infobox_body_of_water dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Cleanup_images dbt:Use_dmy_dates dbt:Redirect-multi dbt:Redirect dbt:Refbegin dbt:Reflist dbt:Refend dbt:Cvt dbt:Five_oceans dbt:Commons_category dbt:Convert dbt:Coord dbt:Regions_of_the_world dbt:Portal_bar dbt:Pp-move-indef dbt:Main dbt:Cite_book
dbo:thumbnail
n9:Pacific_Ocean_-_en.png?width=300
dbp:alt
Map of the Pacific Ocean
dbp:cities
dbr:Suva dbr:Yokohama dbr:Tokyo dbr:Corinto,_Nicaragua dbr:Anadyr_(town) dbr:San_Diego dbr:Keelung dbr:Machala dbr:Seattle dbr:Melbourne dbr:Nouméa dbr:Makassar dbr:New_Taipei_City dbr:Auckland dbr:Hualien_City dbr:Acapulco dbr:Sendai dbr:Valparaíso dbr:Sydney dbr:Jayapura dbr:Esmeraldas,_Ecuador dbr:Magadan dbr:Anchorage,_Alaska dbr:Brisbane dbr:Christchurch dbr:Puerto_San_José dbr:Vladivostok dbr:Papeete dbr:Tijuana dbr:Shizuoka_City dbr:Wellington dbr:Los_Angeles dbr:Honolulu dbr:Buenaventura,_Valle_del_Cauca dbr:Panama_City dbr:Dunedin dbr:Mazatlán dbr:Vancouver dbr:Concepción,_Chile dbr:San_Francisco_Bay_Area dbr:Guayaquil dbr:Apia dbr:Tandag_City dbr:Osaka dbr:Whangārei dbr:Sorsogon_City dbr:Yokosuka dbr:Manta,_Ecuador dbr:Victoria,_British_Columbia dbr:Lima dbr:Callao
dbp:islands
dbr:List_of_islands_in_the_Pacific_Ocean
georss:point
0.0 -160.0
dbo:abstract
The Pacific Ocean is the largest and deepest of Earth's five oceanic divisions. It extends from the Arctic Ocean in the north to the Southern Ocean (or, depending on definition, to Antarctica) in the south, and is bounded by the continents of Asia and Oceania in the west and the Americas in the east. At 165,250,000 square kilometers (63,800,000 square miles) in area (as defined with a southern Antarctic border), this largest division of the World Ocean—and, in turn, the hydrosphere—covers about 46% of Earth's water surface and about 32% of its total surface area, larger than Earth's entire land area combined 148,000,000 km2 (57,000,000 sq mi). The centers of both the Water Hemisphere and the Western Hemisphere, as well as the oceanic pole of inaccessibility are in the Pacific Ocean. Ocean circulation (caused by the Coriolis effect) subdivides it into two largely independent volumes of water, which meet at the equator: the North Pacific Ocean and South Pacific Ocean. The Galápagos and Gilbert Islands, while straddling the equator, are deemed wholly within the South Pacific. Its mean depth is 4,000 meters (13,000 feet). Challenger Deep in the Mariana Trench, located in the western north Pacific, is the deepest known point in the world, reaching a depth of 10,928 meters (35,853 feet). The Pacific also contains the deepest point in the Southern Hemisphere, the Horizon Deep in the Tonga Trench, at 10,823 meters (35,509 feet). The third deepest point on Earth, the Sirena Deep, is also located in the Mariana Trench. The western Pacific has many major marginal seas, including but not limited to the South China Sea, the East China Sea, the Sea of Japan, the Sea of Okhotsk, the Philippine Sea, the Coral Sea, Java Sea and the Tasman Sea. Tichý oceán nebo Pacifik (odvozené přídavné jméno tichomořský nebo pacifický) je největší oceán na Zemi. Rozlohou 165,25 milionů km² je větší než všechna pevnina o ploše 148,94 milionů km². Per Asia Pacifica o Asia Pacifico (APAC) di solito s'intende l'insieme delle nazioni asiatiche ed oceaniane le cui coste sono bagnate dall'Oceano Pacifico. Stati dell'Asia Pacifica Quest'elenco comprende: * Australia * Brunei * Cambogia * Cina * Hong Kong * Macao * Taiwan * Figi * Indonesia * Giappone * Kiribati * Corea del Nord * Isole Salomone * Thailandia * Timor Est * Tonga * Tuvalu * Corea del Sud * Malaysia * Isole Marshall * Micronesia * Nauru * Nuova Zelanda * Palau * Papua Nuova Guinea * Filippine * Samoa * Singapore * Vanuatu * Vietnam * Samoa Americane * Guam * Isole Marianne Settentrionali Asia-Pasifik adalah wilayah yang mencakup Asia Timur, Asia Tenggara dan Australasia di dekat Laut Pasifik, ditambah negara-negara di laut Pasifik (Oceania). Walaupun deskripsi geografis kurang tepat, istilah Asia-Pasifik menjadi dikenal pada sekitar tahun 1980-an sewaktu pertumbuhan ekonomi pada wilayah ini dalam hal perdagangan saham, perdagangan umum dan bentuk lain dari interaksi ekonomi dan politik menjadi topik pembicaraan.Dimasukkannya negara-negara di kawasan Oceania seperti Australia dan Selandia Baru adalah berdasarkan relasi ekonomi di antara negara-negara tersebut dan mitra dagang mereka di wilayah Asia Timur hingga ke utara. Dalam beberapa konteks, wilayah ini dianggap pula mencakup negara-negara utama di kawasan Asia yang terletak di sekeliling lingkar luar Pasifik (Pacific-rim) yang membujur dari Oceania, hingga ke Rusia, dan turun ke bawah sepanjang pantai barat Amerika. Contohnya Kerja Sama Ekonomi Asia Pasifik memasukkan Kanada, Chili, Rusia, Mexico, Peru, dan Amerika, dan kini sedang dipertimbangkan untuk memasukkan India. Ο Ειρηνικός Ωκεανός είναι ο μεγαλύτερος ωκεανός της Γης και πήρε το όνομά του από τον Πορτογάλο θαλασσοπόρο Μαγγελάνο. Εκτείνεται στο ένα τρίτο της επιφάνειας της Γης με έκταση 165.250.000 χλμ² από τη Βερίγγειο θάλασσα στην Αρκτική, μέχρι τον Νότιο Ωκεανό. Στα δυτικά διαβρέχει την Ασία και την Αυστραλία, ενώ στα ανατολικά την Αμερική. Ο Ισημερινός χωρίζει νοητά των Ειρηνικό στον Βόρειο Ειρηνικό ωκεανό και τον Νότιο Ειρηνικό ωκεανό, με δύο εξαιρέσεις: τα Γκαλαπάγκος και τα Νησιά Γκίλμπερτ, τα οποία ενώ βρίσκονται βόρεια του Ισημερινού, θεωρούνται νήσοι του Νότιου Ειρηνικού. Στον Ειρηνικό βρίσκεται το βαθύτερο σημείο όλων των θαλασσών και ωκεανών της Γης, 10.911 μέτρα κάτω από την επιφάνεια της θάλασσας, στην Τάφρο των Μαριανών. 亞太地區,全稱為亞洲及太平洋地區(英語:Asia-Pacific),縮寫為APAC,是西太平洋地區周邊國家包括島嶼的總稱。有時,亦被稱之為亞大地區,寓意為亞洲和大洋洲地區。 L'océan Pacifique est l'océan le plus vaste du globe terrestre. Le Pacifique fait partie de l'océan mondial et il comporte deux océans : le et le . Le Pacifique s'étend sur une surface de 165 250 000 km2, soit environ un tiers de la surface totale de la Terre et 21,5 millions km2 de plus que la surface totale de la planète Mars. Sa superficie est également supérieure à celle de l'ensemble des terres émergées de la planète. Il comprend l'Océanie dans sa totalité et quelques autres îles et archipels qui font traditionnellement partie de l'Asie (Japon, Philippines, Insulinde). Il est entouré par l'Amérique, le continent Antarctique, l'Australie, la Nouvelle-Guinée et l'Asie. La ligne de changement de date le traverse aux alentours du 180e méridien. Sa plus grande dimension en longitude est de 16 984 km depuis le tanjung Sopi, sur l'île de Morotai (Indonésie), jusqu'aux côtes colombiennes (El Naranjo). 아시아 태평양(亞細亞 太平洋, 영어: Asia-Pacific)은 태평양 서부 연안 지역을 가리키는 말이다. 동북아시아, 동남아시아, 오스트레일리아, 오세아니아를 포함한다. 아태지역(亞太地域)이라고도 한다. 경우에 따라 남아시아나 러시아의 극동, 아메리카 대륙의 태평양 연안 국가를 포함하기도 한다. 예컨데 아시아 태평양 경제협력체에는 러시아와 캐나다, 미국, 멕시코, 페루, 칠레 등이 회원국으로 참여하고 있다. Ozeano Barea edo Ozeano Pazifikoa Lurreko ur masarik handiena da, bere azalera osoaren heren bat hartzen duena. Bering itsasotik, Artikoan, Rosseko itsasoraino, Antartikan, zabaltzen da 15.000 kilometroz. 25.000 irla inguru ditu bere uretan, gehienak ekuatore lerroaren hegoaldean kokatuta. 166,2 milioi km²-ko azalera betetzen du. Asia, Amerika, Ozeania eta Antartika kontinenteak bainatzen ditu. アジア太平洋(アジアたいへいよう、Asia‐Pacific)は、アジアから太平洋にかけての地域である。Asia-Pacificを略してAPAC、Asia-Pac、AsPacなどと称される。この言葉が指す地域は文脈によって異なるが、通常は西太平洋とその周辺の地域を指し、東アジア(東北アジア)、南アジア、東南アジア、オセアニアが含まれる。 この用語には、北太平洋が面するロシアや、東太平洋が面するアメリカ大陸西海岸の諸国が含まれる場合もある。例えば、アジア太平洋経済協力(APEC)には、ロシア、カナダ、アメリカ合衆国、メキシコ、ペルー、チリが含まれる。世界をアメリカ・EMEA・アジア太平洋に3分割する場合の「アジア太平洋」には、中東を除くアジアの全域とオセアニアの全域が含まれる。いずれの場合も、アジアではあっても西アジアがアジア太平洋に含まれることはほとんどない(広義での「東アジア」という意味合いもある)。 全体として、「アジア太平洋」の明確な定義は存在せず、それが指す地域は文脈により異なる。この用語は1980年代後半ごろから商取引、金融、政治の分野で一般的になった。実際、この地域の経済は多様であるにもかかわらず、地域内のほとんどの国は急成長を遂げている新興市場である。 統計などでは、アジア太平洋から日本を除外した地域を統計の区分とすることがある。このような区域は「日本を除くアジア太平洋」(Asia-Pacific excluding Japan 又は Asia-Pacific except Japan、APeJ、APEJ)と呼ばれ、日本を含む場合は、それを明確に示すためにAPJ、JAPA、JAPACと称することもある。他方で、「日本と中国を除くアジア太平洋」(Asia-Pacific excluding Japan and China)、「(日本を含む)アジア太平洋、ただし中国を除く」(Asia-Pacific excluding China や Asia-Pacific including Japan, but excluding China) といった区分が用いられるケースもある。 Asijsko-pacifický region je neformální označení části světa nacházející se v okolí západního pobřeží Tichého oceánu. Obvykle se rozumí jako shrnující společné označení pro oblasti východní Asie, jihovýchodní Asie, Oceánie. Často je zahrnuta i jihovýchodní část jižní Asie (byť ta ve skutečnosti leží spíše u Indického oceánu). Někdy bývá zahrnut i ruský Dálný východ a Mongolsko. Významná část zemí regionu je součástí Asijsko-pacifického hospodářského společenství (APEC) a některé země jsou i signatáři Transpacifického partnerství (TPP) a Regionálního ekonomického partnerství (RCEP). Азійсько-Тихоокеанський регіон — політичний і економічний термін, що позначає країни, розташовані по периметру Тихого океану і численні острівні держави в самому океані. Найбільшими містами регіону є Шанхай, Гонконг, Сінгапур, Куала-Лумпур, Сеул, Токіо, Лос-Анджелес, Сідней, Мельбурн, Сан-Франциско, Сієтл та Ванкувер. Штаб-квартири багатьох міждержавних і недержавних організацій Азійсько-Тихоокеанського регіону розташовані в Гонолулу (Гаваї). У регіоні представлена велика різноманітність економік і ресурсів: динамічно розвиваються Гонконг, Тайвань і Сінгапур, високі технології Японії, Кореї, Тайваню і заходу США, природні ресурси Австралії, Канади, Філіппін та російського Далекого сходу, людські ресурси Китаю та Індонезії, висока сільськогосподарська продуктивність Чилі, Нової Зеландії, Філіппін і США. Багато економістів вважають, що з поступовим згасанням старих індустріальних центрів в Європі та США центр світової економічної активності може бути перенесено в Азійсько-Тихоокеанський регіон. Asien-Stillahavsregionen eller Asia Pacific (Asia-Pac, AsPac, APAC, APJ, JAPA eller JAPAC) är ett territorium vid eller i närheten av Stilla havet (även kallad Pacifiken). I olika sammanhang kan olika länder inbegripas, med det handlar vanligen om Östasien, Sydasien, Sydöstasien och Oceanien. Ibland innefattar termen också Ryssland (norra Pacifiken) och länder i Amerika med kust mot Stilla havet; i Asia-Pacific Economic Cooperation är Kanada, Chile, Ryssland, Mexiko, Peru och USA medlemmar, förutom länder i östra och södra Asien. Termen syftar i andra sammanhang på hela Asien och Australasien såväl som mindre och större stater i Stilla havet, så exempelvis när världen indelas i handelsregioner (och då i motsats till Amerika och EMEA). 太平洋(英语:Pacific Ocean)是地球上五大洋中面积最大的洋,面積1.6525億平方公里,它從北冰洋一直延伸至南冰洋,其西面为亞洲、大洋洲,東面为美洲,覆蓋着地球約46%的水面及約32%的總面積,比地球上所有陸地面積的總和還要大。赤道将太平洋分為北太平洋及南太平洋。北面連接白令海峽,南面則以南緯60度為界。 位于北太平洋西侧的馬里亞納海溝是地球表面最深的位置。海沟最大深度为海平面下 10,911米(35,797英尺)。 太平洋之名稱起源自拉丁文「Mare Pacificum」,意為「靜海」,由航海家麥哲倫命名。受雇于西班牙的葡萄牙航海家麥哲倫於1520年10月,率領5艘船從大西洋找到了一個西南出口(麥哲倫海峽)向西航行,經過38天的驚濤駭浪後到達一個平靜的洋面,他因稱之為太平洋。 Stilla havet, även Stora oceanen eller Pacifiken, är världens största ocean. Det sträcker sig från Norra ishavet i norr till den Antarktiska oceanen i söder, och separerar Asien och Australien i väst från Amerika i öst. Stilla havet upptar en yta av cirka 166 miljoner kvadratkilometer, vilket motsvarar omkring 32 procent av jordens totala yta (510 miljoner kvadratkilometer), och cirka 46 procent av jordens totala vattenyta (361 miljoner kvadratkilometer). Stilla havet är även världens djupaste hav, med ett medeldjup på 4 280 meter och ett maxdjup på 11 034 meter. Azio-Pacifiko estas la mondoparto en aŭ proksime al la okcidenta Pacifika Oceano. Pli preciza priskribo varias laŭ kunteksto, sed ĝenerale inkluzivas Orientan Azion, Sudan Azion, Sud-Orientan Azion kaj Oceanion. Sud-Okcidenta Azio, aliflanke, preskaŭ neniam estas inkluzivita. La priskribo Azio-Pacifiko foje estas etendita al partoj de Rusio (sur la norda marbordo de la Pacifika Oceano), kaj landoj en la Amerikoj, ĉe la marbordo de la orienta Pacifiko. Ekzemple, la Azia-Pacifika Ekonomia Kunlaboro inkluzivas Kanadon, Ĉilion, Rusion, Meksikon, Peruon kaj Usonon . Laŭ tre vasta interpreto, la esprimo kovras ĉiujn landojn de Azio kaj Aŭstralazio, inkluzive de la aŭstralia kontinento kaj la pli malgrandaj landinsuloj en la Pacifiko. Ĉi tio precipe okazas kiam la mondo dividiĝas en grandaj komercaj regionoj: oni parolas pri "Ameriko ", EMEA (Eŭropo, Mezoriento kaj Afriko) kaj Azio-Pacifiko. La termino estiĝis fine de la 1980-aj jaroj, kiam plej multaj landoj en la regiono estis konsiderataj "kreskaj merkatoj". El océano Pacífico es la parte del océano mundial de mayor extensión de la Tierra. Ocupa la tercera parte de su superficie y se extiende aproximadamente 15.000 kilómetros desde el mar de Bering limitando con el Glacial Ártico por el norte, hasta los márgenes congelados del mar de Ross y limitando por el sur con la Antártida. Alcanza su mayor anchura (del orden de 19 800 km) aproximadamente a 5 grados de latitud norte, extendiéndose desde Indonesia hasta la costa de Colombia. Se entiende que el límite occidental del océano está en el estrecho de Malaca. El Pacífico contiene aproximadamente 25 000 islas (más que todos los demás océanos del mundo juntos), casi todas las cuales están ubicadas al sur de la línea ecuatorial. Cubre un área de 155 557 000 km².​ El punto más bajo de la superficie de la corteza terrestre, la fosa de las Marianas se encuentra en el Pacífico. El océano Pacífico solo se comunica con el océano Atlántico a través de cuatro conexiones: los pasos naturales en el extremo austral americano, el estrecho de Magallanes, el Canal de Beagle y el mar de Drake, así como una conexión artificial, el canal de Panamá. El primer europeo en ver el océano Pacífico desde la orilla americana fue el hidalgo y explorador español Andrés Contero en la expedición de Vasco Núñez de Balboa, quien, tras cruzar el istmo de Panamá, tomó posesión de sus aguas en nombre de los reyes de España el día 25 de septiembre de 1513, y le otorgó el nombre de mar del Sur.​ Unos años más tarde, el navegante español de origen portugués Fernando de Magallanes durante su circunnavegación de la Tierra al servicio de la Corona de España, le dio el nombre de Pacífico por encontrarse aguas tranquilas durante la mayor parte de su viaje tras cruzar el estrecho de Magallanes. Sin embargo, el Pacífico no siempre hace honor a su nombre, pues a menudo los tifones, los huracanes, y la actividad sísmica y volcánica golpean las islas de este océano y los litorales continentales. منطقة اسيا والمحيط الهادئ (اسيا - المحيط الهادئ) وهي جزء من العالم يقع غرب المحيط الهادئ. المنطقة تختلف في الحجم بالاعتماد على السياق الذي يعتبر ضمنها، ولكن وبشكل اساسي فهي تشمل معظم شرق آسيا، جنوب آسيا، جنوب شرق آسيا واوقيانوسيا. المصطلح قد يشمل روسيا (بالجزء الشمالي من المحيط الهادئ وبلدان الامريكتين التي تقع على الساحل في شرق المحيط الهادئ؛ منتدى التعاون الاقتصادي لدول آسيا والمحيط الهادئ مثلا يشمل تشيلي، كندا، روسيا، المكسيك، البيرو والولايات المتحدة. وبدلا من ذلك، يشمل المصطلح احيانا جميع دول آسيا وأسترالاسيا مع الدول الجزر في المحيط الهادئ - على سبيل المثال عند تقسم العالم إلى اقاليم كبيرة للأغراض التجارية (مثلا الامريكتين أو منطقة أوروبا وأفريقيا والشرق الأوسط EMEA). بصورة عامة يظهر انه لا يوجد تعريف واضح لمنطقة اسيا والمحيط الهادئ والمناطق المشمولة بها تتغير بحسب السياق. Azië-Pacific is het deel van de wereld in of nabij de westelijke Stille Oceaan. Een nauwkeuriger omschrijving varieert, afhankelijk van de context, maar omvat over het algemeen Oost-Azië, Zuid-Azië, Zuidoost-Azië en Oceanië. Zuidwest-Azië wordt daarentegen bijna nooit opgenomen. De omschrijving Azië-Pacific wordt soms uitgebreid tot delen van Rusland (aan de noordkust van de Stille Oceaan), en landen in Amerika, aan de kust van de Oostelijke Stille Oceaan. Zo omvat de Asia-Pacific Economic Cooperation Canada, Chili, Rusland, Mexico, Peru en de Verenigde Staten. In een zeer ruime interpretatie beslaat het begrip alle landen van Azië en Australazië, inclusief het Australisch continent en de kleinere eilandstaten in de Grote Oceaan. Dat is met name het geval wanneer de wereld wordt ingedeeld in grote commerciële regio’s: dan heeft men het over “de Amerika’s”, EMEA (Europe, Middle East & Africa) en Azië-Pacific. De term ontstond in de late jaren 1980, toen de meeste landen uit de regio beschouwd werden als “groeimarkten”. Ocean Spokojny, Pacyfik, Ocean Wielki – największy, najgłębszy i najstarszy, obok Atlantyku, zbiornik wodny na Ziemi. Z powierzchnią równą 155,6 mln km² zajmuje 30% całej powierzchni Ziemi. Oficjalna polska nazwa tego oceanu, zatwierdzona przez Komisję Standaryzacji Nazw Geograficznych, to Ocean Spokojny. L'Asie-Pacifique ou APAC est un ensemble géographique constitué de l'Extrême-Orient, du sous-continent indien et de l'Océanie. La taille de la région d'activité socio-économique varie selon le contexte, mais intègre la plupart des pays de l'Asie de l'Est, de l'Asie du Sud, de l'Asie du Sud-Est, et de l'Océanie. Pacífico es una estación intermedia del Metropolitano en la ciudad de Lima. Está ubicada en la intersección de la avenida Túpac Amaru con la avenida El Pacífico en el distrito de San Martín de Porres. O Oceano Pacífico é o maior oceano da Terra, situado entre a América, a leste, a Ásia e a Austrália, a oeste, e a Antártida, ao sul. Com 180 milhões de km² de área superficial, o Pacífico cobre quase um terço da superfície do planeta e corresponde a quase metade da superfície e do volume dos oceanos. Movendo-se um globo terrestre de forma adequada é possível visualizar-se um hemisfério inteiro do planeta coberto apenas por água, ficando todos os continentes no hemisfério oposto, ocultos à visão em tal posição. Em sua essência - excluída pequena área associada ao oceano Antártico - trata-se basicamente do oceano Pacífico, cujas águas ainda avançam sobre o hemisfério não visível. Em vista da teoria das placas tectônicas e da deriva continental, sua origem remonta ao oceano único que cercava a Pangeia em tempos primitivos, o Pantalassa. Tem 707,5 km de fossas, e 87,8% de sua área apresenta profundidades superiores a 3 000 m; é o oceano com maior profundidade média (4 282 m) e onde se localizam as maiores fossas submarinas (fossa das Marianas, com 11 034 m). Sua forma grosseiramente circular é delimitada por margens continentais activas (que correspondem ao círculo de fogo do Pacífico) sob as quais se afunda uma crusta oceânica em rápida expansão. Em suas águas foi registrada a maior temperatura em um oceano: 40,4 °C, a uma profundidade de 2 mil metros, a cerca de 480 km ao oeste da costa estadunidense. Descoberto pelos europeus em 1513 (Vasco Núñez de Balboa), embora desde 1511 que os portugueses navegassem regularmente no mar meridional da China, o qual pertence ao oceano Pacífico, chegando à Tailândia em 1511 e à China em junho de 1513, com Jorge Alvares, portanto antes de Balboa avistar aquele oceano. Transposto pela primeira vez em 1520 (Fernão de Magalhães), o Pacífico tem assistido a um crescimento de sua importância como via de ligação entre algumas das regiões de maior dinamismo econômico da atualidade (Extremo Oriente) e costa ocidental da América do Norte). Asia-Pazifikoa edo APAC Ozeano Barearen mendebaldeko eremuari deritzo. Ekialdeko Asia, Hego-ekialdeko Asia, Ozeania eta Australasia hartzen ditu behe barnean. L'oceà Pacífic o simplement el Pacífic és el cos d'aigua més gran del món. Aquest oceà cobreix una tercera part de la superfície terrestre, amb una àrea de 179,7 milions de km². S'estén uns 15.500 km des del mar de Bering, al nord de l'Àrtic, fins als marges gelats de l'Antàrtida (el mar de Ross) al Sud; el Pacífic ateny la seva màxima amplitud E-O aproximadament a 5 graus de latitud Nord, on s'estén per uns 19.800 km, des d'Indonèsia fins a la costa de Colòmbia. El límit occidental de l'oceà se situa sovint a l'estret de Malacca. El punt de més fondària de la superfície terrestre, la fossa de les Mariannes, està ubicat al Pacífic. El Pacífic conté unes 25.000 illes, més que tota la resta d'oceans junts, la majoria de les quals es troben al sud de l'equador. Aquest oceà cobreix una àrea de 165.700.000 km². El punt més baix de la superfície de l'escorça terrestre, la fossa de les Marianes, es troba al Pacífic. Al llarg dels marges irregulars del Pacífic hi ha molts mars, els més grans dels quals són el mar de Cèlebes, mar del Corall, Mar de la Xina Oriental, mar del Japó, mar de Sulu, Mar de Tasmània i la mar Groga. L'estret de Malacca uneix l'oceà Pacífic i l'Índic a l'oest, i el Passatge de Drake uneix el Pacífic i l'Atlàntic a l'est. Aquests dos oceans també estan units pel canal de Panamà a l'Amèrica Central. El primer europeu que va contemplar la immensitat de l'oceà Pacífic des de la vora americana va ser el gentilhome i explorador espanyol Vasco Núñez de Balboa, qui el dia 25 de setembre de 1513 després d'haver pres possessió de les seves aigües en nom dels reis de Castella, li va atorgar el nom de mar del Sud a l'enorme extensió d'aigua que va mirar des d'una cimera ubicada a l'istme de Panamà. L'explorador portuguès Fernando de Magallanes va batejar l'oceà amb el nom de Pacífic, és a dir, tranquil. En el seu viatge des de l'estret de Magallanes fins a les Filipines, Magallanes va trobar l'oceà tranquil. Per descomptat, el Pacífic no està sempre en calma; a les illes del Pacífic hi ha molts tifons i huracans, i les terres al voltant del Pacífic estan plenes de volcans i sovint sacsejades per terratrèmols. Els tsunamis, deguts a terratrèmols submarins han devastat moltes illes i han escombrat pobles sencers. Samudra Pasifik (bahasa Inggris: Pacific Ocean) adalah samudra terbesar di dunia, yang mencakup sekitar sepertiga luas permukaan Bumi, dengan luas permukaan 165.250.000 km². Panjangnya sekitar 15.500 km dari Laut Bering di Arktik hingga batasan es di Laut Ross di Antartika di selatan. Samudra Pasifik mencapai lebar timur-barat terbesarnya pada sekitar 5 derajat U garis lintang, di mana ia terbentang sekitar 19.800 km dari Indonesia hingga pesisir Kolombia. Batas sebelah barat samudra ini berada di sekitaran Selat Malaka. Titik terendah permukaan Bumi, yaitu Palung Mariana juga berada di Samudra Pasifik. Samudra ini terletak di antara Asia dan Australia di sebelah barat, Amerika di sebelah timur, Antartika di sebelah selatan dan Samudra Arktik di sebelah utara. Samudra Pasifik terdiri dari sekitar 25.000 kepulauan (lebih dari jumlah kepulauan yang berada di samudra lainnya jika digabung), yang mayoritas terletak di selatan khatulistiwa. Di batasan ireguler Samudra Pasifik terdapat banyak lautan, yang terbesar adalah Laut Sulawesi, Laut Koral, Laut Tiongkok Timur, Laut Jepang, Laut Tiongkok Selatan, Laut Sulu, Laut Tasman dan Laut Kuning. Selat Malaka menghubungkan Samudra Pasifik dengan Samudra Hindia di sebelah barat, dan Selat Magelhaens menghubungkan Samudra Pasifik dengan Samudra Atlantik di sebelah timur. Penjelajah Portugis Fernando de Magelhaens adalah orang yang menamai Samudra Pasifik. Untuk sebagian besar perjalanannya dari Selat Magelhaens menuju Filipina, Magelhaens memang merasakan ketenangan samudra tersebut. Tetapi, Samudra Pasifik tidaklah selalu tenang. Di mana Samudra Atlantik melebar, Samudra Pasifik menciut. Hal ini menyebabkan banyak terjadinya gempa bumi. Banyak angin puyuh dan badai yang merusak pulau-pulau di bagian Pasifik dan tanah di sekitar Pasifik dipenuhi gunung berapi dan sering diguncang gempa bumi. Tsunami, yang disebabkan oleh gempa bumi di dasar laut, telah menghancurkan banyak pulau dan meruntuhkan bangunan-bangunan kota. Samudra Pasifik sendiri dibagi menjadi dua yakni Samudra Pasifik Utara dan Selatan. Samudra Pasifik dibagi dua karena luasnya yang sangat besar. ( 다른 뜻에 대해서는 태평양 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 태평양(太平洋, 영어: Pacific Ocean)은 오대양의 하나로 세계에서 가장 큰 대양이다. 지구 표면의 1/3을 차지하며, 표면적은 1억 6525만km2이다. 이는 지구상의 모든 대륙을 합친 것보다 넓고 세계 바다 면적의 반을 차지한다.북극권의 베링해부터 남극 대륙의 로스해까지 뻗어 있으며, 인도네시아부터 콜롬비아까지 동서로 뻗어 있다. 태평양의 서쪽 극은 믈라카 해협이다. 적도를 기준으로 북쪽을 북태평양, 남쪽을 남태평양으로 나누어 부르기도 한다. 1513년 9월 25일에 스페인 탐험가 바스코 누녜스 데 발보아가 유럽인으로는 최초로 태평양을 발견했다. 태평양이라는 이름은 마젤란 해협을 통과한 후 1520년 11월 28일에 태평양 횡단을 위해 항해를 재개하면서 마젤란이 붙였다. De Grote Oceaan of Stille Oceaan (informeel: Stille Zuidzee, soms ook Pacifische Oceaan of kortweg Pacífico, zoals de ontdekkingsreiziger Ferdinand Magellaan de oceaan noemde,) is een oceaan die ligt tussen Oost-Azië, Noord- en Zuid-Amerika en Australië. De oceaan grenst in het noorden aan de Noordelijke IJszee en in het zuiden aan de Zuidelijke Oceaan. Het is de grootste oceaan op Aarde met een oppervlakte van 165,2 miljoen km², oftewel 32% van de aardoppervlakte; inclusief randzeeën bedraagt de watermassa zelfs 35% van het totale aardoppervlak. In de Grote Oceaan bevindt zich de Marianentrog, de diepst bekende plek in de oceaanbodem. Ти́хий океа́н, Великий океан — частина Світового океану. Обмежений материками Євразія і Австралія на заході, Північна і Південна Америка на сході, лінією, що проходить між півостровами Чукотським (мис ) і Сьюард на півночі, Південним океаном на півдні. Найбільший з океанів на Землі. Площа з морями близько 180 мільйонів км² (1/3 поверхні земної кулі та 1/2 Світового океану), об'єм води 710 мільйонів км³. Найглибший басейн Світового океану, середня глибина — 3 980 м, максимальна глибина — 11 022 м (Маріанська западина).Солоність води не дуже велика і коливається в межах від 30 до 31% Ти́хий океа́н (устар. Великий океан) — самый большой по площади и глубине океан на Земле. Расположен между материками Евразией и Австралией на западе, Северной и Южной Америкой на востоке, Антарктидой на юге. Тихий океан простирается приблизительно на 15,8 тыс. км с севера на юг и на 19,5 тыс. км с востока на запад. Площадь с морями — 178,684 млн км², средняя глубина — 3984 м. Наибольшая глубина Тихого океана (и всего Мирового океана) — 10 994 ± 40 м (в Марианском жёлобе). Через Тихий океан примерно по 180-му меридиану проходит линия перемены даты. По площади Тихий океан превосходит всю сушу почти на 30 млн км². Азиа́тско-Тихоокеа́нский регио́н (АТР) — политический и экономический термин, обозначающий страны, расположенные по периметру Тихого океана, и многочисленные островные государства в самом океане. АТР объединяет 58 стран и территорий, иногда к региону относят Непал, Монголию, Союз Мьянма, Индию (эти страны на карте «58 стран Азиатско-Тихоокеанского региона, основные интеграционные группировки и их взаимосвязь» закрашены полосами). На пространстве региона сосредоточены крупнейшие интеграционные группировки, в том числе Азиатско-Тихоокеанское экономическое сотрудничество (АТЭС), Ассоциация государств Юго-Восточной Азии (АСЕАН), Шанхайская организация сотрудничества (ШОС) и участники крупных организаций: Содружество Независимых Государств (СНГ), Евразийский экономический союз (ЕАЭС), Организация экономического сотрудничества и развития (ОЭСР), БРИКС, G-20, G-7, . Они тесно взаимосвязаны между собой, широко диверсифицированы (Содружество наций) или специализированы (ОПЕК). Крупнейшими городами региона являются Шанхай, Гонконг, Сингапур, Куала-Лумпур, Тайбэй, Сеул, Токио, Лос-Анджелес, Сидней, Мельбурн, Сан-Франциско, Сиэтл и Ванкувер. Штаб-квартиры многих межгосударственных и негосударственных организаций Азиатско-Тихоокеанского региона расположены в Гонолулу (Гавайи). В регионе представлено большое разнообразие экономик и ресурсов: динамично развивающиеся Гонконг, Тайвань и Сингапур, высокие технологии Японии, Кореи, Тайваня и запада США, природные ресурсы Австралии, Канады, Филиппин и российского Дальнего Востока, людские ресурсы Китая и Индонезии, высокая сельскохозяйственная производительность Чили, Новой Зеландии, Филиппин и США. Многие экономисты полагают, что с постепенным угасанием старых индустриальных центров в Европе и на востоке США центр мировой экономической активности может переместиться в Азиатско-Тихоокеанский регион. 太平洋(たいへいよう)とは、アジア(あるいはユーラシア)、オーストラリア、南極、南北アメリカの各大陸に囲まれる、世界最大の海洋のこと。大西洋やインド洋とともに、三大洋の1つに数えられる。日本列島も太平洋の周縁部に位置する。面積は約1億5555万7千平方キロメートルであり、全地表の約4分の1にあたる。英語名からパシフィックオーシャン(Pacific ocean)とも日本語で表記されることもある。 Pacifiko aŭ Pacifika Oceano, la plej granda akvokorpo en la mondo, estas oceano, nome la plej granda dividaĵo el kvin en la mondo kaj el la tuta hidrosfero, kiu okupas trionon de la supraĵo de la Tero. Etendiĝante proksimume 15 500 km de la Beringa Maro en la arkta nordo ĝis la glaciaj marĝenoj de la Maro de Ross de Antarkto en la sudo aŭ la Suda Oceano (depende de la konsidero), Pacifiko atingas sian plej grandan larĝon ĉe proksimume 5 gradoj norde latitudo, kie ĝi etendiĝis proksimume 19 800 km de Indonezio ĝis la marbordo de Kolombio. Ĝi estas limigita per la kontinentoj Azio kaj Aŭstralio okcidente kaj Ameriko oriente. La okcidentan limon de la oceano oni ofte metas ĉe la Malaka Markolo. Pacifiko enhavas proksimume 25 000 insulojn (pli ol la suma nombro en la cetero de la oceanoj de la mondo kune), preskaŭ ĉiuj el kiuj troviĝas sude de la ekvatoro. Pacifiko kovras areon de 179.7 milionoj da km². Tiel ĝi kovras ĉirkaŭ 46% el la akva surfaco de la Tero kaj ĉirkaŭ 32% el ties totala surfaca areo, estante pli granda ol la kombinita terareo de la Tero (148 000 000 km²). La centroj kaj de la Akva Hemisfero kaj de la Okcidenta Hemisfero estas en la Pacifika Oceano. Oceana cirkulado (okazigita pere de la Koriolisforto) subdividas ĝin en du tre grandaj sendependaj akvovolumoj, kiuj kuniĝas en la Ekvatoro: nome Norda Pacifiko kaj Suda Pacifiko. Galapagoj kaj Gilbertoj, kvankam tra la Ekvatoro, estas konsiderataj ene de Suda Pacifiko. Ties averaĝa profundo estas 4 000 metroj. La plej malalta punkto en la Tero, Challenger-profundo en la Mariana Fosego, kuŝas en okcidenta norda Pacifiko, atingante profundon de 10 928 metroj. Pacifiko havas ankaŭ la plej malaltan punkton en la Suda Hemisfero, nome Horizon-profundo en la Tonga Fosego, kun 10 823 metroj. Ankaŭ la tria plej malalta punkto en la Tero, nome Sirena-profundo, estas en la Mariana Fosego. Laŭ la neregulaj marĝenoj de Pacifiko kuŝas multaj maroj, la plej grandaj el kiuj estas la Celebea Maro, Korala Maro, Orientĉina Maro, Japana Maro, Sulua Maro, kaj Flava Maro. La Malaka Markolo kunligas Pacifikon kun la Hinda Oceano ĉe la okcidento, kaj la Magelana Markolo kunligas Pacifikon kun Atlantiko en la oriento. Oni povas paroli pri Norda Pacifiko kaj Suda Pacifiko. Vidu mapon. Ásia-Pacífico ou Ásia Pacífico (abreviado como Asia-Pac, AsPac, APAC, APJ, JAPA ou JAPAC) é a parte do mundo dentro ou perto do Oceano Pacífico ocidental. A região varia de tamanho dependendo do contexto, mas geralmente inclui grande parte da Ásia Oriental, Sul da Ásia, Sudeste da Ásia e Oceania. O termo pode também incluir a Rússia (no Pacífico Norte), e países das Américas que estão na costa oriental do Oceano Pacífico; a Cooperação Econômica Ásia-Pacífico, por exemplo, inclui Canadá, Chile, Rússia, México, Peru e Estados Unidos. Alternativamente, o termo compreende por vezes todo Ásia e Australásia, bem como pequenas, média e grande nações insulares do Pacífico - por exemplo, quando a divisão do mundo em grandes regiões para fins comerciais (por exemplo, as Américas, EMEA e Ásia-Pacífico). De um modo geral, não parece haver nenhuma definição clara de "Ásia Pacífico" e as regiões incluídas podem mudar de acordo com o contexto. Embora impreciso, o termo tornou-se popular no comércio, finanças e política desde o final da década de 1980. Na verdade, apesar da heterogeneidade das economias das regiões, a maioria das nações individuais dentro da zona são os mercados emergentes de rápido crescimento, bastando comparar com o conceito da sigla APEJ ou APEJ (Ásia-Pacífico), excluindo o Japão. Ως Ασία του Ειρηνικού ωκεανού αναφέρεται το σύνολο των χωρών που βρίσκονται κοντά στο δυτικό τμήμα του Ειρηνικού ωκεανού και περιλαμβάνει την Ανατολική Ασία, τη Νοτιοανατολική Ασία, τη Νότια Ασία, την Αυστραλία και την Ωκεανία. Der Pazifische Ozean (lateinisch pacificus ‚friedlich‘), auch Pazifik, Stiller Ozean oder Großer Ozean genannt, ist der größte und tiefste Ozean der Erde und grenzt an alle anderen Ozeane. Die Pazifische Küste erstreckt sich, im Uhrzeigersinn über Neuseeland, Australien, Ostasien und die Westküste von Nord- und Südamerika. المحيط الهادئ (كما كان يُعرف باسم البحر الكاهل) هو أكبر مسطح مائي على وجه كوكب الأرض. يمتد من القطب الشمالي شمالاً إلى المحيط المتجمد الجنوبي جنوباً، ويحده من آسيا وأستراليا غرباً والأمريكيتان شرقاً. يغطي مساحته 169.2 مليون كم² (64.1 مليون ميل²). أي يغطي ما يقارب 46% من إجمالي مساحة البحار و30% من المساحة الإجمالية للكرة الأرضية أي الثلث. يقسمه خط الاستواء إلى المحيط الهادئ الشمالي والمحيط الهادئ الجنوبي. خندق ماريانا شمال غرب المحيط الهادئ يعد أعمق نقطة في العالم، يصل عمقه إلى 10911 متر (35797 قدم). شوهد المحيط الهادئ بواسطة الأوروبيين في أوائل القرن 16، وأول من شاهده المستكشف الإسباني فاسكو نوانيز دي بالبوا عند عبوره برزخ بنما عام 1513 وأطلق عليه اسم مار ديل سور أي بحر الجنوب. منح الاسم الحالي بواسطة المستكشف البرتغالي فرديناندو ماجلان خلال البعثة الإسبانية للطواف حول العالم عام 1521، حيث واجه الهدوء للبحار خلال الرحلة وسماه مار باسوفيكو أي البحر الهادئ. L'oceano Pacifico è la più vasta distesa d'acqua della Terra, sia per superficie sia per volume. Inizialmente noto come Mare del Sud, nel mondo occidentale fu scoperto da Vasco Núñez de Balboa solo nel 1513, poi ribattezzato da Magellano per via delle sue acque calme durante la spedizione che il navigatore portoghese intraprese nel 1519 e nella quale compì la prima circumnavigazione del globo. Asien-Pazifik umfasst die Regionen in Asien, Australien und Ozeanien, die im Westpazifik oder in der Nähe davon liegen. Àsia-Pacífic és la part del món a l'oceà Pacífic occidental o a prop d'aquest. Àsia-Pacífic varia en àrea segons el context, però generalment inclou Àsia Oriental, Àsia del Sud, Sud-est asiàtic i Oceania. El terme també pot incloure parts de Rússia (al Pacífic nord) i països de les Amèriques que es troben a la costa de l'Oceà Pacífic Oriental; la cooperació econòmica Àsia-Pacífic, per exemple, inclou Canadà, Xile, Rússia, Mèxic, Perú i Estats Units. Com a alternativa, el terme de vegades comprèn tota Àsia i Australàsia, així com les nacions insulars del Pacífic (Àsia Pacífic i continent australià), per exemple, quan es divideix el món en grans regions amb finalitats comercials (per exemple, a Amèrica, EMEA i Àsia Pacífic). Àsia occidental gairebé mai no s'inclou. En general, no hi ha una definició clara de "Àsia-Pacífic", i les regions incloses canvien en funció del context. El terme s'ha popularitzat des del final dels anys vuitanta en comerç, finances i política. Malgrat l'heterogeneïtat de les economies de les regions, la majoria de les nacions individuals de la zona són mercats emergents que experimenten un ràpid creixement. (Compareu el concepte/acrònim APEJ o APeJ — Àsia i Pacífic, excepte Japó.) Àsia i el Pacífic és ara la regió líder del creixement econòmic del món i està liderant la revolució digital 5G i internet de les coses a tota la regió. Asia-Pacífico (también, Asia Pacífico) (abreviado como Asia-Pac, AsPac, APAC, APJ, JAPA o JAPAC) es la parte del mundo que se encuentra dentro o cerca del océano Pacífico occidental. La región varía de tamaño, dependiendo del contexto, pero por lo general incluye gran parte de Asia Oriental, el Sudeste Asiático y Oceanía.​ El término también puede incluir a Rusia (en el Pacífico norte) y a los países de América que se encuentran en la costa del este del océano Pacífico; el Foro de Cooperación Económica Asia-Pacífico, por ejemplo, incluye a Canadá, Chile, Rusia, México, Perú y Estados Unidos. A veces, también comprende toda Asia y Australia, así como pequeñas, medianas o grandes naciones insulares del Pacífico.​ Is é an tAigéan Ciúin, nó an Ciúin-Aigéan, an mhuir is mó ar domhan. Clúdaíonn sé an tríú cuid de dhromchla an domhain, agus tá achar 179.7 milliún km² (69.4 milliún míle cearnach) aige. Leathann sé 15,500 km (9,600 míle) ó Mhuir Bheiring san Artach go himeallacha reoite san Antartach. Tá a leithead is mó soir siar timpeall cúig ghrád ó thuaidh, áit a leathann sé mórthimpeall 19,800 km (12,300 míle) ón Indinéis go chois fharraige na Colóime. Meastar go minic gurb é an áit is faide siar san Aigéan Ciúin. Tá an áit is ísle ar dhromchla an domhain—an Trinse Máirianach—san Aigéan Ciúin. Tá tuairim is 25,000 oileán san Aigéan Ciúin (níos mó ná mar atá i muireacha eile an domhain le chéile), agus a bhformhór ar an taobh theas den Mheánchiorcal.
dbo:maximumDepth
10911.0
schema:sameAs
n19:304910555
dbo:averageDepth
4280.0
skos:closeMatch
n109:17968-1
dbo:island
dbr:List_of_islands_in_the_Pacific_Ocean
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Pacific_Ocean?oldid=1123775355&ns=0
dbo:wikiPageLength
77846
dcterms:isPartOf
n56:target
dbo:areaTotal
165250000000000.0
dbo:volume
7.1e+17
dbo:nearestCity
dbr:Esmeraldas,_Ecuador dbr:Vladivostok dbr:Callao dbr:Concepción,_Chile dbr:Dunedin dbr:Manta,_Ecuador dbr:Seattle dbr:New_Taipei_City dbr:Lima dbr:Nouméa dbr:Buenaventura,_Valle_del_Cauca dbr:Acapulco dbr:Wellington dbr:Tokyo dbr:Papeete dbr:Valparaíso dbr:Melbourne dbr:Magadan dbr:Sorsogon_City dbr:Keelung dbr:Machala dbr:Tijuana dbr:Christchurch dbr:Corinto,_Nicaragua dbr:Los_Angeles dbr:Apia dbr:Sydney dbr:Puerto_San_José dbr:Sendai dbr:Yokosuka dbr:Auckland dbr:Suva dbr:Brisbane dbr:Anchorage,_Alaska dbr:San_Diego dbr:Yokohama dbr:Tandag_City dbr:Osaka dbr:Vancouver dbr:Makassar dbr:Panama_City dbr:Whangārei dbr:Hualien_City dbr:Jayapura dbr:Honolulu dbr:Victoria,_British_Columbia dbr:Guayaquil dbr:San_Francisco_Bay_Area dbr:Shizuoka_City dbr:Anadyr_(town) dbr:Mazatlán
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Pacific_Ocean
geo:geometry
POINT(-160 0)