About: Bigotry     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : owl:Thing, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FBigotry

AttributesValues
rdfs:label
  • عناد (ar)
  • Bigotnost (cs)
  • Bigotterie (de)
  • Bigoteco (eo)
  • Bigotry (en)
  • Intolerancia (sociología) (es)
  • Bigoterie (fr)
  • Intolleranza (società) (it)
  • Dewocja (pl)
  • Intolerância (pt)
  • Ханжество (ru)
  • Bigotteri (sv)
  • Святенництво (uk)
rdfs:comment
  • Bigotnost či bigoterie je myšlení a jednání osoby, která tvrdošíjně a malicherně až netolerantně lpí na svých vlastních názorech a předsudcích. Zejména pokud projevuje netolerantnost či nevraživost vůči členům nějaké jiné (rasové nebo etnické) skupiny. (cs)
  • العناد رد الحق مع العلم بأنه حق.والمعاندة أو المكابرة هي في المسألة العلمية، لا لإظهار الصواب بل لإلزام الخصم. وقيل المكابرة هي مخالفة الحق بعد العلم به.وقد يصل العناد إلى درجة الخروج على السلطة والمبادئ والقيم والقوانين والعقائد والأعراف السليمة أو هو الخروج على ما ينبغي الالتزام به وبالتالي الخروج عن الضوابط المحددة.العناد صفة سلبية يتصف بها كلّ من الرجل والمرأة. (ar)
  • Bigotterie (französisch bigoterie) oder Scheinheiligkeit ist die Bezeichnung für ein frömmelndes, dabei anderen Auffassungen gegenüber intolerantes, gehässiges und scheinbar ganz der Religion oder einer religiösen Autorität (Person oder Instanz) gewidmetes Wesen oder Verhalten, wobei der tatsächliche Lebensstil eigentlich nicht religiös oder sittlich streng gehalten wird. Der Duden bezeichnet Bigotterie als Scheinheiligkeit und „kleinliche, engherzige Frömmigkeit und übertriebene(n) Glaubenseifer“. Das dazugehörige Adjektiv ist „bigott“. (de)
  • La bigoterie est une dévotion fourvoyée dans un attachement au détail, à la lettre, à des pratiques formelles, superstitieuses. Être d'une effroyable bigoterie ; détester la bigoterie ; s'enfoncer dans la bigoterie. Le terme « bigot » est très souvent utilisé dans un sens péjoratif pour parler d'une personne qui s'accroche sans discernement à des idées ou à une idéologie religieuse au mépris de la réflexion, même lorsqu'il est prouvé qu'elles sont fausses, et qui défend ses croyances d'une manière souvent obtuse voire agressive. (fr)
  • Dewocja (łac. devotio – poświęcenie, ofiarowanie) lub bigoteria (fr. bigoterie – jw.) – pobożność, gorliwość w zachowaniach religijnych. Cechuje się zwykle rygoryzmem moralnym wobec zachowań własnych oraz innych ludzi. Termin „dewocja” może mieć znaczenie pozytywne i pejoratywne. (pl)
  • Ха́нжество — показная (демонстративная) форма благочестия и набожности при тайной или явной неверности исповедуемым идеям. Разновидность морального формализма и лицемерия. Как пишет Ноам Хомский, ханжа (лицемер) — это тот, кто прикладывает к другим стандарты, которые отказывается применять к себе. (ru)
  • Святенництво — показна (демонстративна) форма благочестя і при таємній або явній невідповідності цим чеснотам. Різновид морального формалізму і лицемірства. Як пише Ноам Чомскі, ханжа (лицемір) — це той, хто прикладає до інших стандарти, які відмовляється застосовувати до себе. Суспільство негативно ставиться до проявів лицемірства, так як така поведінка розрахована головним чином на публіку чи для самовиправдання. (uk)
  • Bigoteco, aŭ bigotismo, el kiu bigoto aŭ bigotulo, koncernas (en Italio) religiecajn praktikojn pli eksteraspekte praktikitajn ol interne sentitajn. Se en religiaj praktikoj iu kondutas strange aŭ neoportune aŭ afektdevote, tiu jam eniris bigotismon. Tiu psika kondiĉo, tial, rekte kontraŭas al devoteco kaj karakteriziĝas per io nereligia aŭ banaliganta religion. Foje ĝi estas asimilita al io troeca, tial bigoteco identiĝus kun tro da religiemo. Tamen religiemo similas al sano: samekiel rilate sanon neniu fartas tro bone, tiel ankaŭ rilate devotecon neniu povas ekscesi pro tro da religiemo, ĉiu male povas devii el vera religieco per strangaĵoj kaj superstiĉoj aŭ sensencaĵoj aŭ maloportunaĵoj: tial ne konfuzenda bigotismo kun tro da religiemo aŭ devoteco. (eo)
  • La intolerancia se define como la falta de habilidad y voluntad de tolerar algo. En la intolerancia cultural no se aceptan costumbres y tradiciones de otras personas, de raza, de otra comunidad, sexualidad, municipio, religión o país. Podríamos distinguir también una doble vertiente en la intolerancia. Por un lado estarían los grandes casos de persecución a lo largo de la historia. Pero también es un fenómeno sutil que puede identificarse continuamente en cualquier entorno. La intolerancia, pues, tendría una segunda vertiente más cercana, la cual se halla presente en la vida cotidiana. (es)
  • L'intolleranza è l'atteggiamento di colui che nei vari campi dello spirito umano considera le proprie idee, sentimenti e opinioni così incontestabilmente vere e fondate da negare aprioristicamente valore a una qualsiasi difformità di pensiero che le metta in discussione. L'intolleranza, propria di chi è convinto di possedere verità assolute nella religione, nella politica o nella scienza, si manifesta nell'intento non solo di difendere e rafforzare le proprie convinzioni, ma anche di evitare che chi dissente cada in quello che si presume sia un errore. (it)
  • Intolerância é uma atitude mental caracterizada pela falta de habilidade ou vontade em reconhecer e respeitar diferenças em crenças e opiniões. Num sentido político e social, intolerância é a ausência de disposição para aceitar pessoas com pontos de vista diferentes. Como um constructo social, isto está aberto a interpretação. Por exemplo, alguém pode definir intolerância como uma atitude expressa, negativa ou hostil, em relação às opiniões de outros, mesmo que nenhuma ação seja tomada para suprimir tais opiniões divergentes ou calar aqueles que as têm. Tolerância, por contraste, pode significar "discordar pacificamente". A emoção é um fator primário que diferencia intolerância de discordância respeitosa. (pt)
  • Bigotteri (från franska bigot) är en nedsättande term (pejorativ), som ungefär betyder skenhelighet. Ordet har framförallt använts inom den konfessionella polemiken och då oftast om romerska katoliker. Under upplysningstiden användes det ibland som en beteckning på alla kristna som ville ta sin tro på allvar, till exempel pietisterna. (sv)
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Wikipage redirect
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
has abstract
  • Bigotnost či bigoterie je myšlení a jednání osoby, která tvrdošíjně a malicherně až netolerantně lpí na svých vlastních názorech a předsudcích. Zejména pokud projevuje netolerantnost či nevraživost vůči členům nějaké jiné (rasové nebo etnické) skupiny. (cs)
  • العناد رد الحق مع العلم بأنه حق.والمعاندة أو المكابرة هي في المسألة العلمية، لا لإظهار الصواب بل لإلزام الخصم. وقيل المكابرة هي مخالفة الحق بعد العلم به.وقد يصل العناد إلى درجة الخروج على السلطة والمبادئ والقيم والقوانين والعقائد والأعراف السليمة أو هو الخروج على ما ينبغي الالتزام به وبالتالي الخروج عن الضوابط المحددة.العناد صفة سلبية يتصف بها كلّ من الرجل والمرأة. (ar)
  • Bigoteco, aŭ bigotismo, el kiu bigoto aŭ bigotulo, koncernas (en Italio) religiecajn praktikojn pli eksteraspekte praktikitajn ol interne sentitajn. Se en religiaj praktikoj iu kondutas strange aŭ neoportune aŭ afektdevote, tiu jam eniris bigotismon. Tiu psika kondiĉo, tial, rekte kontraŭas al devoteco kaj karakteriziĝas per io nereligia aŭ banaliganta religion. Foje ĝi estas asimilita al io troeca, tial bigoteco identiĝus kun tro da religiemo. Tamen religiemo similas al sano: samekiel rilate sanon neniu fartas tro bone, tiel ankaŭ rilate devotecon neniu povas ekscesi pro tro da religiemo, ĉiu male povas devii el vera religieco per strangaĵoj kaj superstiĉoj aŭ sensencaĵoj aŭ maloportunaĵoj: tial ne konfuzenda bigotismo kun tro da religiemo aŭ devoteco. Se al bigoteco aldoniĝas ŝajnigo kaj trompiga aŭ vanta afektado por akiri estimon de virtulo, tiam bigoteco konkretiĝas al hipokriteco. Foje per bigotismo oni kvalifikas personon nur pro lia fideleco al siaj kredo aŭ laŭnorma praktikado. Ĉi-kaze la vorto estas erare uzata kaj, foje, eĉ ŝateca. Bona literatura figuro de ulino trafita de bigotismo emerĝas en "La Gefianĉoj" (ĉapitro 37) de Alessandro Manzoni en Donna Prassede (Damo Prassede), kiu religipretekste kaj senrajte kaj senprudente invadas la alies vivon per malprudentaj kaj hazardaj juĝoj kaj konsiloj nur ŝajne moralaj, nome moralismecaj. En pentraĵoj kaj literuraĵoj figuro de bigotulo priskribiĝas la frato de la (vidu la verkon de Rembranto "Reveno de Perdita Filo"). Sed, eĉ pli efike tiu ulo enkarnas egoiston. Foje estas indikata kiel emblemo de bigotismo Simono la Magiisto (Apost 8, V 9-25). Sed tiu ulo konkretigas pli la figuron de hipokritulo kaj profitanto de religio ol de afekciito je bigotismo. (eo)
  • Bigotterie (französisch bigoterie) oder Scheinheiligkeit ist die Bezeichnung für ein frömmelndes, dabei anderen Auffassungen gegenüber intolerantes, gehässiges und scheinbar ganz der Religion oder einer religiösen Autorität (Person oder Instanz) gewidmetes Wesen oder Verhalten, wobei der tatsächliche Lebensstil eigentlich nicht religiös oder sittlich streng gehalten wird. Der Duden bezeichnet Bigotterie als Scheinheiligkeit und „kleinliche, engherzige Frömmigkeit und übertriebene(n) Glaubenseifer“. Das dazugehörige Adjektiv ist „bigott“. (de)
  • La intolerancia se define como la falta de habilidad y voluntad de tolerar algo. En la intolerancia cultural no se aceptan costumbres y tradiciones de otras personas, de raza, de otra comunidad, sexualidad, municipio, religión o país. En este último sentido, la intolerancia resulta ser cualquier actitud plano de las ideas, por ejemplo, se caracteriza por la perseverancia en la propia opinión, a pesar de las razones que se puedan esgrimir contra ella. Supone, por tanto, cierta dureza y rigidez en el mantenimiento de las propias ideas o características, que se tienen como absolutas e inquebrantables. Tiene por consecuencia la discriminación dirigida hacia grupos o personas (que puede llegar a la segregación, al insulto o falta de respeto, o a la agresión) por el hecho de que estos piensen, actúen o simplemente sean de manera diferente. Las múltiples manifestaciones de este fenómeno poseen en común la elevación como valor supremo de la propia identidad, ya sea étnica, sexual, ideológica o religiosa, desde la cual se justifica el ejercicio de la marginación hacia el otro diferente. El intolerante considera que ser diferentes equivale a no ser iguales en cuanto a derechos. Podríamos distinguir también una doble vertiente en la intolerancia. Por un lado estarían los grandes casos de persecución a lo largo de la historia. Pero también es un fenómeno sutil que puede identificarse continuamente en cualquier entorno. La intolerancia, pues, tendría una segunda vertiente más cercana, la cual se halla presente en la vida cotidiana. La intransigencia para con los demás, para con los diferentes escoge distintos objetos. En cualquier caso, siempre supone una diferencia respecto a lo considerado normal o correcto por quienes juzgan. Acá esperan ser resueltos y desarrollados muchos conceptos, empezando por aproximarnos a un metalenguaje en el que cualquier cultura quiera definir los términos o conceptos. La intransigencia es la diferencia en el prójimo, ya se base ésta en características de género, culturales, ideológicas o religiosas, contra lo que arremete el intolerante. Formas comunes de intolerancia son el racismo, el sexismo, la homofobia, la xenofobia, la intolerancia religiosa y la . (es)
  • La bigoterie est une dévotion fourvoyée dans un attachement au détail, à la lettre, à des pratiques formelles, superstitieuses. Être d'une effroyable bigoterie ; détester la bigoterie ; s'enfoncer dans la bigoterie. Le terme « bigot » est très souvent utilisé dans un sens péjoratif pour parler d'une personne qui s'accroche sans discernement à des idées ou à une idéologie religieuse au mépris de la réflexion, même lorsqu'il est prouvé qu'elles sont fausses, et qui défend ses croyances d'une manière souvent obtuse voire agressive. (fr)
  • L'intolleranza è l'atteggiamento di colui che nei vari campi dello spirito umano considera le proprie idee, sentimenti e opinioni così incontestabilmente vere e fondate da negare aprioristicamente valore a una qualsiasi difformità di pensiero che le metta in discussione. L'intolleranza, propria di chi è convinto di possedere verità assolute nella religione, nella politica o nella scienza, si manifesta nell'intento non solo di difendere e rafforzare le proprie convinzioni, ma anche di evitare che chi dissente cada in quello che si presume sia un errore. In un contesto sociale o politico l'intolleranza si manifesta praticamente nella repressione o persecuzione di persone o opinioni tramite comportamenti razzisti, sessisti e in generale di avversione verso orientamenti e preferenze sessuali, posizioni religiose, politiche. In molti casi l'intolleranza si basa su pregiudizi e può condurre nei casi estremi a discriminazione, violenza fisica (genocidio, olocausto) o verbale. (it)
  • Intolerância é uma atitude mental caracterizada pela falta de habilidade ou vontade em reconhecer e respeitar diferenças em crenças e opiniões. Num sentido político e social, intolerância é a ausência de disposição para aceitar pessoas com pontos de vista diferentes. Como um constructo social, isto está aberto a interpretação. Por exemplo, alguém pode definir intolerância como uma atitude expressa, negativa ou hostil, em relação às opiniões de outros, mesmo que nenhuma ação seja tomada para suprimir tais opiniões divergentes ou calar aqueles que as têm. Tolerância, por contraste, pode significar "discordar pacificamente". A emoção é um fator primário que diferencia intolerância de discordância respeitosa. A intolerância pode estar baseada no preconceito, podendo levar à discriminação. Formas comuns de intolerância incluem ações discriminatórias de controle social, como racismo, sexismo, antissemitismo , homofobia, heterossexismo, etaísmo (discriminação por idade), intolerância religiosa e . Todavia, não se limita a estas formas: alguém pode ser intolerante a quaisquer ideias de qualquer pessoa. É motivo de controvérsia a legitimidade de um governo em aplicar a força para impedir aquilo que ele considera como incitamento ao ódio. Por exemplo, a Primeira Emenda da Constituição dos Estados Unidos da América permite tais manifestações sem risco de ação criminal. Em países como Alemanha, França, Portugal e Brasil, as pessoas podem ser processadas por tal atitude. Esta é uma questão sobre quanta intolerância um governo deve aceitar e como ele decide o que constitui uma manifestação de intolerância. Enquanto prossegue o debate sobre o que fazer com a intolerância alheia, algo que frequentemente ignora-se é como reconhecer e lidar com a nossa própria intolerância. (pt)
  • Dewocja (łac. devotio – poświęcenie, ofiarowanie) lub bigoteria (fr. bigoterie – jw.) – pobożność, gorliwość w zachowaniach religijnych. Cechuje się zwykle rygoryzmem moralnym wobec zachowań własnych oraz innych ludzi. Termin „dewocja” może mieć znaczenie pozytywne i pejoratywne. (pl)
  • Ха́нжество — показная (демонстративная) форма благочестия и набожности при тайной или явной неверности исповедуемым идеям. Разновидность морального формализма и лицемерия. Как пишет Ноам Хомский, ханжа (лицемер) — это тот, кто прикладывает к другим стандарты, которые отказывается применять к себе. (ru)
  • Bigotteri (från franska bigot) är en nedsättande term (pejorativ), som ungefär betyder skenhelighet. Ordet har framförallt använts inom den konfessionella polemiken och då oftast om romerska katoliker. Under upplysningstiden användes det ibland som en beteckning på alla kristna som ville ta sin tro på allvar, till exempel pietisterna. En förklaring till ordets ursprung är att det kommer från tyskans bei Gott – 'vid Gud'. Vilket Gånge Rolf ska ha sagt när han vägrade kyssa frankernas kungs fot, i samband med att han gifte sig med dennes dotter. En mera trovärdig förklaring, framförd av Egon Friedell, är att det kommer från det vulgärlatinska namnet för visigoter. Enligt den här förklaringen omvandlades latinets visi'gothi till bigot genom att det inledande v:et började uttalas som b och den andra stavelsen blev stum (jfr. modern spanska respektive franska). Anatoly Liberman, professor vid Department of German, Nordic, Slavic and Dutch på universitetet i Minnesota, behandlar i ett blogginlägg på den ansedda bloggen ”The Oxford Etymologist” ursprunget till ordet bigot. Hans slutsats, efter att även ha övervägt båda förklaringarna i ovanstående stycke, är att den trovärdigaste förklaringen till ordets ursprung är den som franske lingvisten Maurice Grammont föreslagit: att bigot är en förkortning av Albigot, en grupp kättare som florerade i södra Frankrike under 1100- och 1200-talet, den plats och tidpunkt då ordet bigot för första gången verkar ha uppkommit. I franska språket syftar bigoterie på hängivenhet till detaljer och det formella samt att ta saker bokstavligt på ett närmast vidskepligt sätt. Vilket möjligen kan förklaras av att Västgoternas gemensamma och detaljerad lag, för deras land i nuvarande Spanien, anses ha haft en starkt teokratisk ton. När ordet bigot kom till engelskan var det i betydelsen religiös hycklare. Men betydelsen har sen skiftat till att idag avse någon som är envist hängiven (irrationella) fördomar och är intolerant mot andra som inte delar deras synsätt. Ofta användas det om personer som är fientligt inställda mot människor av annat ursprung, annan nationalitet, sexuell läggning eller religion. I tyskan har ordet samma betydelse som i svenskan. (sv)
  • Святенництво — показна (демонстративна) форма благочестя і при таємній або явній невідповідності цим чеснотам. Різновид морального формалізму і лицемірства. Як пише Ноам Чомскі, ханжа (лицемір) — це той, хто прикладає до інших стандарти, які відмовляється застосовувати до себе. Суспільство негативно ставиться до проявів лицемірства, так як така поведінка розрахована головним чином на публіку чи для самовиправдання. (uk)
prov:wasDerivedFrom
page length (characters) of wiki page
foaf:isPrimaryTopicOf
is Link from a Wikipage to another Wikipage of
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (61 GB total memory, 51 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software