rdfs:comment
| - Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (Berlín, Alemanya, 1835 - Starnberg, Imperi austrohongarès, 1917) fou un químic i professor universitari alemany guardonat amb el Premi Nobel de Química l'any 1905. (ca)
- أدولف فون باير (بالألمانية: Adolf von Baeyer) هو كيميائي ألماني ولد في 31 أكتوبر 1835 في برلين وتوفي في 20 أغسطس 1917.وهو الذي قام بتوليف النيلة. ولد لأب مسيحي لوثري ولأم من أسرة يهودية تحولت للمسيحية. درس الرياضيات والفيزياء في جامعة هومبولدت في برلين قبل أن يتجه إلى هايدلبرغ ليدرس الكيمياء وعمل فيها مؤقتاً حتى نال الدكتوراه من برلين سنة 1858.ثم انتقل إلى جامعة غنت في بلجيكا، قبل أن يعود إلى ألمانيا ويعمل بروفسوراً في جامعة ميونخ. أدولف فون باير هو أيضاً مكتشف الفينول فثالين.أصبح عضوا أجنبيا في هيئة المجتمع الملكي في 10 ديسمبر 1885.حصل على جائزة نوبل في الكيمياء لسنة 1905. (ar)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf (seit 1885 Ritter von) Baeyer [ˈbaiɐ] (* 31. Oktober 1835 in Berlin; † 20. August 1917 in Starnberg) war ein deutscher Chemiker. Adolf Baeyer entwickelte die erste Indigosynthese, synthetisierte erstmals das Phenolphthalein und das Fluorescein und war Wegbereiter für die Alizarin-Synthese. 1905 erhielt er den Nobelpreis für Chemie für seine Verdienste um „die Entwicklung der organischen Chemie und der chemischen Industrie durch seine Arbeiten über die organischen Farbstoffe und die hydroaromatischen Verbindungen“. (de)
- Ο Αδόλφος φον Μπάιερ (γερμ. πλήρες όνομα Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer, 31 Οκτωβρίου 1835 - 20 Αυγούστου 1917) ήταν Γερμανός χημικός που τιμήθηκε με το Βραβείο Νόμπελ Χημείας (1905) για τη μεγάλη του προσφορά στις χρωστικές ουσίες. Επινόησε πολλές συνθέσεις όπως του ινδικού (το κοινώς λεγόμενο λουλάκι). (el)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (German pronunciation: [ˈaːdɔlf fɔn ˈbaɪ̯ɐ]; 31 October 1835 – 20 August 1917) was a German chemist who synthesised indigo and developed a nomenclature for cyclic compounds (that was subsequently extended and adopted as part of the IUPAC organic nomenclature). He was ennobled in the Kingdom of Bavaria in 1885 and was the 1905 recipient of the Nobel Prize in Chemistry. (en)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (naskiĝis en 1835, mortis en 1917) estis germana kemiisto, kiu ricevis la Nobel-premion de kemio en 1905 "pro sia kontribuo por la evoluo de organika kemio kaj kemia industrio danke al la laboro pri organikaj kolorigiloj kaj hidroaromataj kombinaĵoj". Li ricevis la Medalon Davy de la Reĝa Societo de Londono en 1881. (eo)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (1835 - 1917) kimikari alemaniarra izan zen. 1905ean Nobel Saria irabazi zuen "koloratzaile kimikoekin (indigoaren sintesia) eta lotura hidroaromatikoaren teoriarekin Kimika organikoa garatzeagatik".
* Datuak: Q57078
* Multimedia: Adolf von Baeyer (eu)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (Berlín, 31 de octubre de 1835 - Starnberg, 20 de agosto de 1917) fue un químico y profesor universitario judeoalemán. Fue galardonado con el premio Nobel de Química en 1905, por el desarrollo de la química orgánica mediante los colorantes químicos. Fue ennoblecido por Luis II, Rey de Baviera, con el título hereditario de Caballero en 1885, que le dio el derecho de agregar la partícula nobiliaria "von" a su apellido, en reconocimiento a sus servicios a Alemania. (es)
- Adolf von Baeyer, né Johann Friedrich Wilhelm Adolf Baeyer le 31 octobre 1835 à Berlin et mort le 20 août 1917 à Starnberg (Empire allemand) est un chimiste allemand qui synthétisa l'indigo et obtint en 1905 le prix Nobel de chimie après avoir été lauréat de la médaille Davy en 1881. Il est devenu membre étranger de la Royal Society le 10 décembre 1885. (fr)
- Ceimicí orgánach a rugadh i mBeirlín na Gearmáine ab ea Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (31 Deireadh Fómhair 1835 – 20 Lúnasa 1917). Bhuaigh sé Duais Nobel na Ceimice sa bhliain 1905 as a shaothar ar líocha orgánacha is déanmhaíocht an fháinne hidreacarbóin. Rinne sé amach struchtúr plúirín freisin is shintéisigh é. (ga)
- 요한 프리드리히 빌헬름 아돌프 폰 바이어(Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer, 1835년 10월 31일 ~ 1917년 8월 20일)는 독일의 화학자이다. 하이델베르크 대학에서 분젠에게 배웠고, 후에 케쿨레의 지도를 받았다. 색소에 관한 연구를 하였으며, 1875년 뮌헨 대학교의 교수가 되어 이후 40년간 대학에서 연구에 몰두하였다. 포름알데히드의 축합 반응, , 녹색 식물에 의한 등 유기 화학의 연구 논문을 많이 발표하여 유기 합성 화학에 특히 큰 공적을 남겼다. '쪽'이라는 식물에서 나는 남빛의 물감 인디고를 연구하여, 그 화학 구조를 밝혀내어 독일의 염료 공업의 기초를 세웠다. 1905년 노벨 화학상을 받았다. 이 문서에는 다음커뮤니케이션(현 카카오)에서 GFDL 또는 CC-SA 라이선스로 배포한 글로벌 세계대백과사전의 내용을 기초로 작성된 글이 포함되어 있습니다. (ko)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (Berlijn, 31 oktober 1835 – Starnberg, 20 augustus 1917) was een Duitse scheikundige die in 1905 de Nobelprijs voor Scheikunde ontving "voor zijn verrichtingen op het gebied van organische kleurstoffen en hydroaromatische verbindingen". (nl)
- ヨハン・フリードリヒ・ヴィルヘルム・アドルフ・フォン・バイヤー(Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer, 1835年10月31日 - 1917年8月20日)は、ドイツの化学者。色料のインディゴを合成した。1905年に「有機染料およびヒドロ芳香族化合物の研究」によってノーベル化学賞を受賞した。 (ja)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (Berlino, 31 ottobre 1835 – Starnberg, 20 agosto 1917) è stato un chimico tedesco. (it)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (alemão: [ˈbaɪɐ]; Berlim, 31 de outubro de 1835 — Starnberg, 20 de agosto de 1917) foi um químico alemão que sintetizou o índigo, e foi o vencedor do Prêmio Nobel de Química de 1905. (pt)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (ur. 31 października 1835 w Berlinie, zm. 20 sierpnia 1917 w Starnbergu) – niemiecki chemik, laureat Nagrody Nobla w roku 1905 za wkład w rozwój chemii organicznej i technologii chemicznej przez badania barwników i związków aromatycznych. (pl)
- Иоганн Фридрих Вильгельм Адольф фон Ба́йер (нем. Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer; 31 октября 1835, Берлин — 20 августа 1917, Штарнберг, близ Мюнхена) — немецкий химик-органик, лауреат Нобелевской премии по химии 1905 года. Член Баварской академии наук (1877), иностранный член Лондонского королевского общества (1885), Парижской академии наук (1910; корреспондент с 1886), иностранный член-корреспондент Петербургской академии наук (1892). (ru)
- 约翰·弗雷德里克·威廉·阿道夫·冯·拜尔(德語:Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer,发音:[ˈbaɪɐ];1835年10月31日-1917年8月20日),德国化学家,因成功合成了靛藍而获得1905年诺贝尔化学奖。 (zh)
- Йоганн Фрідріх Вільгельм Адольф фон Беєр (нім. Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer; 31 жовтня 1835, Берлін, Німеччина — 20 серпня 1917, Штарнберг, Німеччина) — німецький хімік-органік, лауреат Нобелівської премії з хімії 1905 року. (uk)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer (31. října 1835 Berlín – 20. srpna 1917 Starnberg)byl německý chemik, který syntetizoval indigo a v roce 1905 získal Nobelovu cenu za chemii za „výzkum organických barviv a hydroaromatických sloučenin“. Studoval matematiku a fyziku na Humboldtově univerzitě a poté odjel do Heidelbergu studovat chemii s Robertem Bunsenem. Tam pracoval převážně v laboratoři Friedricha Kekulého. V roce 1860 se stal lektorem na (dnes Technická univerzita Berlín) a v roce 1871 profesorem na Univerzitě ve Štrasburku. V roce 1875 se pak stal profesorem chemie na Mnichovské univerzitě. (cs)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf von Baeyer, dikenal sebagai Adolf von Baeyer, ialah orang Yahudi pertama yang pernah menerima Hadiah Nobel. Baeyer merupakan kimiawan Jerman, diakui pada tahun 1905 untuk karyanya pada zat celup organik dan senyawa hidroaromatik. Ia juga dianugerahi Davie Medal oleh Royal Society London pada tahun 1881, untuk karyanya dengan nila. Adolf von Baeyer meninggal pada tanggal 20 Agustus 1917 di Starnberg. (in)
- Johann Friedrich Wilhelm Adolf Ritter von Baeyer, född 31 oktober 1835 i Berlin, död 20 augusti 1917 i Starnberg, var en tysk kemist, son till geodeten Johann Jacob Baeyer. Baeyer blev 1860 docent och 1866 extra ordinarie professor i kemi vid universitetet i Berlin och 1872 ordinarie professor vid universitetet i Strassburg. År 1875 efterträdde han Justus von Liebig som professor i München, där under hans ledning ett nytt omfattande laboratorium uppfördes. Baeyer var mannen bakom ett stort antal viktiga arbeten inom den organiska kemin. (sv)
|